1. Målet är att förebygga återkommande blodsockersvängningar så långt det går. Försök se mönster: Vilka svängningar är återkommande?
2. Vilka förändringar skulle kunna passa för att få en jämnare kurva, med blodsocker helst mellan 4 och 6,5 mmol/l före måltid, och mellan 4 och 8 mmol/l 1,5 - 2 tim efter måltid? Tänk ut olika sätt.
- Minska lite på dosen du tar innan blodsockret brukar bli lågt?
- Höja lite på den dos du tar innan blodsockret brukar bli högt?
- Anpassa dosen mer till kolhydratinnehållet i måltiden?
- Äta mellanmål lite tidigare eller senare?
- Lite tidigare lunch eller middag? Lite senare?
- Kanske fråga om byte av insulinsort?
- Vad mer kan du komma på?
Välj en förändring som kan tänkas fungera för just dig. Ring diabetessköterskan när du behöver råd.
3. Genomför förändringen och, om du mår bra, vänta en vecka. Då hinner blodsockret stabilisera sig efter förändringen.
4. Efter en vecka behöver du göra nya dygnsprofiler och utvärdera på samma sätt. Jämför dem även med de tidigare profilerna. Hur blev resultatet av förändringen?
- Riktigt bra? Fint! Fortsätt kolla morgonurinsticka, spridda blodsocker 3-5 gånger/dag och dygnsprofil varje vecka.
- Inte riktigt bra? Titta på dina nya dygnsprofiler och välj en ny förändring, testa den och följ upp med nya dygnsprofiler igen! Ibland behöver du fortsätta så en tid, men förr eller senare hittar du en bättre blodsockerbalans.
Skicka gärna in dina kurvor till diabetesteamet för att diskutera dem. Du kan t ex ta kontakt genom Mina Vårdkontakter, faxa eller posta. Kom ihåg ditt namn, personnummer och insulindoserna.
I en elektronisk dagbok på gratistjänsten www.blodsocker.se eller på företagstjänsten Diasend kan du göra profilerna synliga på Internet, ge diabetesteamet länken till dina värden där, och sedan kan ni diskutera. Du kan också skriva ut profilerna därifrån och ta med vid besök.
Det går också att ladda ned värden från blodsockermätare till en dator, t ex till Diasend som finns på många mottagningar. Det kan inte ersätta den dagliga reflektionen över värdena, men det kan vara ett verktyg för att få ännu mer kontroll.
Skrivet av: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping
Granskat senast av: Eva Isaksson, sjuksköt, Lena Hanberger, sjuksköt, Britt-Marie Däljemar, barnsköt, Barn- och Ungdomssjukhuset, US Linköping, Kerstin Ramfelt, dietist, Barnklin, Ryhov Jönköping


