Diabit

Den som har diabetes anses ha högt blodsocker när det överstiger 8 mmol/l. Vid blodsocker över 10 mmol/l rinner sockret ut via njurarna och urinen. Det kallas för att njurtröskeln passerats. Man kan då mäta sockerhalten i urinen. Man kissar mer, blir törstig och trött när blodsockret blir högt.

Hur påverkas kroppen av högt blodsocker?
För mycket socker i blodet visar att sockret inte tas upp i cellerna och omvandlas till energi. Det saknas insulin som ska hjälpa cellerna att ta upp sockret och förbränna det. Kroppen saknar då energi och kroppen och hjärnan blir svagare och slöare och fungerar inte som den ska. För att motverka detta börjar då kroppen att förbränna lagrad energi i muskler och fett. På sikt blir följden att man går ned i vikt och tröttheten ökar.

Vid insulinbrist bildas giftiga syror (ketoner) i kroppen, med risk för syraförgiftning (ketoacidos). Detta leder till att man mår illa, kan kräkas, successivt bli dåsig och man kan då riskera att bli medvetslös i ett livsfarligt s k diabeteskoma.

Riktigt höga blodsockervärden i många timmar eller dagar (främst hos nyinsjuknade) påverkar linsen i ögat, så man kan se otydligare eller dimmigt, s k dimsyn. Detta är ett tillfälligt och går tillbaka när blodsockret ligger mer normalt.

En annan effekt av höga blodsockervärden är att sockret binder sig till äggviteämnen (protein) alltmer ju högre blodsockret ligger. Detta gör i det långa loppet bl a att blodkärlen blir stelare, vilket bidrar till att olika följdsjukdomar senare kan uppstå.

Enstaka höga värden
Enstaka tillfälligt mycket höga blodsockervärden kan man åtgärda med en extra dos av direktverkande insulin, en s k korrigeringsdos. För att beräkna en korrigeringsdos kan man använda 100-regeln för insulin.

Skrivet av: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping
Granskat senast av: Eva Isaksson, sjuksköt, Lena Hanberger, sjuksköt, Britt-Marie Däljemar, barnsköt, Barn- och Ungdomssjukhuset, US Linköping, Kerstin Ramfelt, dietist, Barnklin, Ryhov Jönköping