Jag sitter där som ett jäkla fån. Tårarna rullar en efter en ner för mina kinder. Kan hon inte säga nånting. Kan inte den jäkla läkaren säga nånting.

- Vill du inte det? frågar hon

- Helst inte, säger jag. Vad ska jag säga? Klart jag inte vill bli inlagd igen! Mama får komma in precis när jag slutat gråta, men hon ser mina röda ögon och jag börjar gråta igen. Mamma sitter och håller om mig. Jag kan inte andas, magen knyter sig och jag kan inte säga något utan för nicka.

Jaa, vi sa att efter nyår så har vi bestämt att de som ligger med Hba1c över 9.0 ska läggas in precis som första gången, säger min läkare. Mamma tycker det vore jättebra. Hur fasen kan hon tycka det ?! Jag hatar sjukhus, det värsta som finns! När vi går därifrån har vi bestämt att jag ska komma tillbaka om en månad. Är det inte bra då läggs jag in.

Väl tillbaka i skolan får jag vänta en stund innan mina kompisar kommer från gympan. E frågar hur det gick. Och det brister på direkten. Inte bra, hinner jag säga innan tårarna sprutar igen. Så sätter sig jag, E och S på bännken och jag får berätta. S säger att det går för " du vill, du kan, du ska".  Jag skämmer ut mig för en sjua som känner  S & E och visserlige inte vet vad allt handlar om men endå.

Dagen går på vi har lunch och sen so men då får jag gå och göra en hörförståelse på engelska som jag missat på morgonen. Påväg tillbaka stoppas jag av A som vill hälsa. Han frågar hur det ä. Det är skit, svarar jag. För mej me, säger han. Men du ska iaf inte kanske åka in på sjukhus, säger jag och brister som en damm vid en flod. A lägger armen om mig: ta ett djupt andertag, andas, ber han mig. Vad är det? Jag får berätta än en gång och A säger att jag kan bättra mig, bara jag vill. Jag säger att jag måste bättra mat och motion. Hans farfar har det så han vet hur det funkar. Och han säger att jag ska skippa allt skit och junkfood och om jag vill så får jag ringa när som helst så kan vi gå en runda ^^. Ett par snyftningar och en kram senare får jag gå in i klassrummet. Troligtvis ganska rödögd men vetande om att det finns fler som bryr sig och att jag precis skämt ut mig igen framför flera stycken sjuor ^^.

Jag ville bara säga att vänner är underbara <3