När Linn fick diabetes typ 1 hade vi förmånen att få träffa en dietist. Hon hjälpte oss med matförslag, portionsstorlekar och utbyteslistor - en form av enkel kvantifiering av kolhydratinnehållet i en måltid. Dietistens råd förenklade tillvaron för oss i en tid där allt kändes nytt och osäkert. Innan Linn fick diabetes funderade vi aldrig på om hon åt en eller två smörgåsar till mellanmål. Vi funderade inte heller över hur mycket extra energi som krävs vid lek, fysisk aktivitet och träning.

Så här såg matförslagen och portionsstorlekarna ut till mellanmål:

Alternativ 1
1,5-2 dl mjölk
1 smörgås eller 2 knäckisar med pålägg

Alternativ 2
1,5-2 dl filmjölk, eventuellt lite musli
1 smörgås eller 2 knäckisar med pålägg

Alternativ 3
1 frukt
1 smörgås eller 2 knäckisar med pålägg

Efter ett tag kände vi en enorm frustration över att Linns blodsockervärden åkte berg- och dalbana på eftermiddagarna. Även om aktivitetsnivån hade varit lika så varierade blodsockret onormalt mycket tyckte vi. Vi bestämde oss då för att analysera kolhydratinnehållet i de mellanmål som Linn åt. Vi fann att första alternativet innehåller 26 gram kolhydrater, andra alternativet innehåller 19 gram kolhydrater och det tredje alternativet innehåller 33 gram kolhydrater. Kolhydratinnehållet skiljer sig dessutom en hel del mellan olika bröd och mellan olika frukter för att göra det ännu svårare. Lagom till semestern 2009 köpte vi oss en hushållsvåg och började väga och räkna och skapa oss egna kolhydratlistor över sådant vi äter.

Medtronic skriver på sin hemsida: ”Ju mer kolhydrater du äter, desto mer insulin behöver du för att ta hand om kolhydraterna. Om du förstår näringsinnehållet i maten du planerar att äta, kan du lättare anpassa måltidsdoserna (bolusdoserna) för att hålla en god blodsockerkontroll. Detta gör du enklast genom att räkna antalet kolhydrater som måltiden innehåller och sedan matcha den mängden med rätt storlek på insulindosen.”

Nu är det förstås inte så enkelt. Det räcker inte med att räkna ut hur många gram kolhydrater måltiden innehåller och sedan dosera insulinet utifrån kolhydratkvoten. Det finns många andra faktorer att ta hänsyn till: blodsockervärdet innan måltid, hur mycket aktivt insulin som finns kvar i kroppen från tidigare givna doser, den fysiska aktivitetsnivån före respektive efter måltiden - och för att krångla till det lite extra så påverkar stress, tillväxt och infektioner enormt mycket.

13 januari publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. De anser att effekten av kolhydraträkning är låg. Vi menar dock att diabetes är en individuell sjukdom, det finns inga regler utan undantag. En del har nytta av kolhydraträkning, andra inte.

På Livsmedelsverkets hemsida finns en livsmedelsdatabas där vi kan söka efter näringsinnehållet i specifika livsmedel. Med tiden har vi lärt oss hur mycket kolhydrater en smörgås och ett glas mjölk innehåller och kolhydraträkningen går lättare och lättare.

Vi önskar att vi kunde dosera insulinet med fingertoppskänsla. Det är frustrerande att chansa och låta sitt barn vara försöksperson. Sedan vi började med kolhydraträkning känner vi oss i alla fall tryggare och har någorlunda kontroll på en variabel. Det räcker med att hormoner och infektioner spelar oss ett spratt och att vi gör felbedömningar i samband med fysisk aktivitet.

• « Hejj
• A Little Bit Longer by Nick Jonas »