Font Size

Cpanel
Hem Mat Långsamt och snabbt

Långsamt och snabbt

Hur snabbt blodsockret stiger påverkas av vilka livsmedel man äter, hur mycket man äter av dem och hur hela måltiden är sammansatt. Det är viktigare att fokusera på hela måltiden än på ett enskilt livsmedel.

Glykemiskt index (GI) kallas ett sätt att klassa enskilda livsmedel utifrån hur de påverkar blodsockret. Ett livsmedel jämförs då med det blodsockersvar som vitt bröd eller glukos ger. Tabellvärdena baseras på innehåll av samma mängd blodsockerhöjande kolhydrater, men tar INTE hänsyn till portionsstorlek. Man har också infört begreppet "glykemisk profil" som mer tar hänsyn till hur mycket svängningar i blodsockret ett livsmedel ger. Läs mer om glykemisk profil

Långsamma och snabba livsmedel
Ett långsamt livsmedel höjer blodsockret långsammare än ett snabbt livsmedel. Det gör att blodsockerkurvan blir jämnare och man blir inte hungrig lika fort. Det är en fördel om man så ofta som möjligt väljer livsmedel som är långsamma. Exempel på dessa är pasta, ris, baljväxter, bröd med hela korn etc. Organiska syror som t ex vinäger eller bröd bakat på rågmjöl eller surdeg kan också göra att blodsockerhöjningen blir långsammare.

Livsmedel som saft, juice och godis innehåller i stort sett bara kolhydrater i form av sockerarter och dessa höjer blodsockret snabbt. Stärkelseinnehållande livsmedel som bröd, pasta och gryn kan vara både snabba och långsamma beroende på innehållet av fibrer, sockerarter, struktur mm. Ett vitt bröd är t ex snabbare än ett grovt bröd med hela korn.

Bara för att ett livsmedel är snabbt behöver det inte betyda att det är ett "dåligt" livsmedel. I vissa fall kan det vara en fördel att välja ett snabbt livsmedel, t ex efter träning eller vid känning. Dessutom är ju många av dagens måltidsinsuliner relativt snabba så då kan något snabbt livsmedel i en måltid passa ganska bra ihop med insulinets kurva.

De nationella riktlinjerna säger att 5-10 g socker till huvudmålen är ok. Detta motsvarar ca 1,5-3 sockerbitar. Den mängden socker finns i 1-2 dl mjölk eller ca 20 g smågodis.

Skrivet av:
Kerstin Ramfelt, dietist, Barnklin, Ryhov Jönköping
Granskat senast av: Elisabet Westman, dietist, Barnklin, US Linköping, Rosita Ilvered, barndiabetessk, Ryhov Jönköping, Kristina Cederqvist, barnsköterska, Barnklin, US Linköping


Senast uppdaterad 2011-10-11



30904814.jpg
30904814.jpg
10028605.jpg