Diabit

Vad finns i maten?
I maten finns många olika energigivande näringsämnen, dessa är kolhydrater, fett eller protein. Det finns också många icke energigivande näringsämnen, som är vitaminer eller mineraler.

Måltiders sammansättning
När man planerar huvudmåltiderna är det bra att använda tallriksmodellen, då blir måltiden välbalanserad.

Bild från Livsmedelsverkets webbplats

Det som höjer blodsockret är i första hand kolhydraterna i måltiden. Kolhydraterna kan komma från t ex pasta, potatis, ris, gryn eller bröd. Det ska alltid finnas med kolhydrater i en måltid som man tar insulin till.

En lika stor del av tallriken ska fyllas med rotfrukter, grönsaker och frukt som innehåller mycket vitaminer och mineraler men även de viktiga kostfibrerna.

På den sista, lite mindre delen av tallriken lägger man kött/fisk/fågel/korv/baljväxter vilket ger protein och viktiga mineraler.

Fett har ingen egen del i tallriksmodellen men finns ofta i fisk, charkprodukter, sås eller dressing. Fett i måltiden bidrar tillsammans med grönsaker till en jämn blodsockerhöjning, eftersom fettet gör att magsäcken tömmer sig långsammare. Fibrerna i grönsakerna bromsar också blodsockerhöjningen.

Det är viktigt att fördela maten över dagen. Kroppen mår bäst av att man äter frukost, lunch och middag samt eventuellt två till tre mellanmål.

Frukost och mellanmål
När man planerar frukost eller mellanmål kan det vara svårare att använda tallriksmodellen. Det är dock alltid bra att tänka på var kolhydraterna i måltiden kommer ifrån. Välj gärna bröd, fil/yoghurt, flingor och müsli med nyckelhålsmärkning.

Många traditionella frukost- och mellanmålsprodukter som flingor, yoghurt, juice och ljust bröd innehåller mycket av snabba kolhydrater som kan ge en ganska kraftig blodsockerstegring. Det är bra om man kan välja produkter med mer långsamma kolhydrater och lägre sockerhalt.

Några exempel:

• Det blir ganska stor skillnad om man äter naturella yoghurt-och filsorter, jämfört med de smaksatta som innehåller mer socker. Man kan istället lägga färska eller frusna bär i sin fil eller yoghurt.
• Man kan dricka t ex te till frukosten i stället för juice.
• När det gäller flingor, müsli och bröd kan man välja nyckelhålsmärkta produkter. De gör också att man håller sig mätt längre.

Drycker
Det är inte bara maten som innehåller kolhydrater, det kan också finnas kolhydrater i drycker. I mjölk finns finns det mjölksocker, i juice finns fruktsocker och i saft och läsk finns vanligt socker.

Den bästa törstsläckaren är vatten, med eller utan kolsyra. Andra drycker som inte innehåller socker är kaffe och te.

I light-drycker har sockret ersatts med sötningsmedel, dessa drycker påverkar därför inte blodsockret. Vi rekommenderar dock inte barn och ungdomar att alltid dricka dem till vardags. Ett problem kan vara om man upplever ett sötsug som blir svårt att hantera. Dricker man stora mängder light-dryck riskerar man att få i sig så mycket sötningsmedel per dag att man når de gränsvärden som Livsmedelsverket anger.

Dietisten tipsar
Fil- och yoghurtsorter som är nyckelhålsmärkta
nyckelhalsmarkta_fil_yoghurtsorter.pdf
Flingor och müslisorter som är nyckelhålsmärkta
flingor_nyckelhal.pdf
Kolhydrater per deciliter i några olika sorters drycker
drycker.pdf

Veckovis matplanering
Om man ska lyckas äta två lagade måltider om dagen och hinna med allt annat man vill göra kan det vara en god idé att planera den mat man vill laga under veckan.

Genom att avsätta t ex en kvart kan man ganska snabbt och lätt göra en plan för veckans måltider. Ta hjälp av sparade recept, böcker, tidningar och internet. Skaffa gärna en pärm att sätta favoriterna i, eller använd internetsidor där man kan samla sina bästa recept. På detta sätt kan du spara både tid och pengar och dessutom få tips på nya, spännande rätter.

Det är kanske inte nödvändigt att variera rätterna veckans alla dagar, köttfärssås två dagar i rad är ingen katastrof. Man kan också ta hjälp av snabba lösningar som färdiga köttbullar eller fiskpinnar när inspiration och tid tryter.

Men att planera veckovis kan göra livet enklare och roligare. Det finns också olika sajter på Internet som ger färdiga förslag till veckovis planering.

Skrivet av: Kerstin Ramfelt, dietist, Barnklin, Ryhov Jönköping
Granskat senast av: Elisabet Westman, dietist, barnkliniken US, Kristina Cederqvist, barnsköterska, US Linköping, Rosita Ilvered, barndiabetssk, Ryhov Jönköping.