Diabit

När man rör sig mer än vanligt kan detta öka insulinets effekt, men vad som händer med blodsockret beror även på om det finns tillräckligt med insulin i kroppen. Man behöver kontrollera blodsockret ofta vid motion och träning, för att kunna anpassa insulindoser och mängd kolhydrater i maten.

• Ligger blodsockret omkring 6-8 mmol/l innan kommer träningen troligen att gå fint.
• Ligger blodsockret lägre eller är på väg ned får man vara beredd att tillföra extra energi med t ex söt dryck, frukt eller liknande.
  
  
• Ligger blodsockret högt får man tänka på att motion gör kroppen känsligare för insulinet och sänker blodsockret, men bara om det just då finns tillräckligt med insulin i kroppen!
• En tumregel är att vänta med att träna om blodsockret ligger över 15 mmol/l, särskilt om man har syror i urinen. Då behöver man först ta lite extra insulin för att få ner blodsockret och undvika insulinbrist. Med 100-regeln kan man uppskatta hur mycket en enhet extra insulin sänker blodsockret.

• Ibland kan blodsockret också bli högt av stress, t ex om man är nervös eller laddad inför en träning eller tävling. Oftast sjunker blodsockret av sig självt efter någon timme.
  
  
• Vid mycket intensiv eller långvarig träning eller tävling kan man behöva tillföra extra energi även under passet. Förebygg då insulinkänningar genom att ta exempelvis söt saft, juice eller sportdryck. Då håller man blodsockernivån uppe och får tillräckligt med vätska.
  
• Man behöver följa blodsockret även efter träningen eftersom den blodsockersänkande effekten sitter i efteråt. Risken för känning är störst under de första timmarna, men en svår känning kan komma ända upp till ett dygn efter motion. För att minska risken för detta kan det behövas mat och dryck, och det kan vara lämpligt att minska dosen basinsulin för natten med 10-25 %.
  
  

Du kommer att märka att du orkar så mycket mer om ditt blodsocker ligger bra före, under och efter träningen eller tävlingen!

Peter Adolfsson är barndiabetesläkare i Göteborg och särskilt intresserad av idrott och diabetes.
Se Peters goda råd

Dietisten tipsar
Hur man kan göra egen sportdryck

Skrivet av: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping
Granskat senast av: Eva Isaksson, sjuksköt, Lena Hanberger, sjuksköt, Britt-Marie Däljemar, barnsköt, Barn- och Ungdomssjukhuset, US Linköping, Kerstin Ramfelt, dietist, Barnklin, Ryhov Jönköping