Från boken "Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna - Hur du blir expert på din egen diabetes". Mer om boken på www.betamed.se

Allmän medicinsk fickordbok finns här

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Z Å Ö

ACE-hämmare
Läkemedel som hämmar ett enzym (Angiotensin converting enzyme) i njurarna som höjer blodtrycket.

Acesulfam K
Sötningsmedel utan energi.

Aceton
Bildas när det finns ett överskott av ketoner. Lukten kan kännas på andedräkten när det finns för mycket ketoner i blodet.

Acidos
Förskjutning av blodets pH åt det sura hållet.

Adrenalin
Stresshormon från binjurarna som höjer blodsockret.

Adrenerga symtom
Symtom från kroppen pga lågt blodsocker som beror fr a på hormonet adrenalin.

Albuminuri
Större mängd äggvita i urinen än mikroalbuminuri. Tecken på njurskada.

Aldos-reduktashämmare
Läkemedel som kan påverka nervskador orsakade av diabetes.

Alfaceller
Celler i de Langerhanska öarna som bildar bl a hormonet glukagon.

Aminosyra
Äggviteämne

Amnesi
Minnesförlust

Amylas
Enzym som bildas i saliven och i bukspottkörteln. Amylas bryter ner stärkelsen i maten.

Antibiotika
Medicin som är verksam mot bakterier. Penicillin är en typ av antibiotika.

Antikroppar Ämne som immunförsvaret bildar för att förstöra bl a virus och bakterier.

Anorexi
Sjukdom med självsvält

Arterioskleros
Åderförkalkning

Aspartam
Sötningsmedel utan energi.

Autoimmun
Ibland blir det fel i immunförsvaret och kroppens egna celler angrips.

Autonoma nervsystemet
Det ”självständiga” delen av nervsystemet som styrs utan att man behöver tänka på det, t ex andningen och tarmens rörelser.

Barn- och ungdomsdiabetes
Typ 1 diabetes som debuterat före 35 - 40 års ålder.

Basinsulin
En låg nivå av insulin som täcker kroppens behov av insulin mellan måltiderna och på natten. Ges som medellång- eller långverkande insulin.

Basaldos
Med insulinpump ger man en låg dos basinsulin i form av direkt- eller snabbverkande insulin varje timme dygnet runt. Kallas även basdos.

Betaceller
Celler i de Langerhanska öarna som bildar hormonet insulin.

Binjurarna
Små organ som sitter ovanför njurarna. Tillverkar olika hormoner, bl a kortison och adrenalin.

Blodsocker
Nivån av glukos i blodet. Mäts i mmol/l. I vissa länder används mg/dl. Kan mätas som helblodsocker eller plasmasocker. Tidigare visade patientmätarna helblodsocker men från hösten 2003 visar de plasmasocker, vilket även är vanligast i andra länder.

Brittle diabetes
Engelsk term för svårinställd diabetes med svängande blodsocker.

Bukspottkörteln
Ett organ i bukhålan som både tillverkar matsmältningsenzymer (som släpps ut i tarmen) och olika hormoner (som släpps ut direkt i blodet).

Bulimi
Sjukdom med hetsätning, dvs att man ibland äter obegränsade mängder mat.

CSII
Continous subcutaneous insulin infusion, internationell benämning på behandling med insulinpump.

Cellgift
Ämnen som påverkar cellernas förmåga till delning. Används bl a för cancerbehandling.

Cellulosa
Glukosmolekyler uppbyggda i långa kedjor som inte kan brytas ned i tarmen. Cellulosa finns i alla växter.

Chylomikroner
Små fettdroppar som transporterar fettet från födan via lymfsystemet till blodet.

Ciklosporin
Ett cellgift som har använts för att stoppa immunprocessen när man insjuknar i diabetes.

Coeliaki
Sjukdom när man inte tål gluten som ingår i vete, havre, korn och råg.

C-peptid
”Connecting peptide”, ett äggviteämne som bildas tillsammans med insulin i betacellerna. Man kan mäta detta för att ta reda på hur mycket eget insulin kroppen tillverkar.

Cyklamat
Sötningsmedel utan energi.

Depåeffekt
En del av det insulin man sprutat in lagras upp i fettväven och kan ge en viss insulineffekt även om det blir avbrott i insulintillförseln, t ex om man missar injektioner. Det är fr a medellång- och långverkande insuliner som bidrar till depåeffekten och därför blir depån mindre ju mer direkt- eller snabbverkande insulin man använder.

DNA
Den genetiska koden inuti kromosomerna består av DNA.

Diabeteskoma
Syraförgiftning (ketoacidos) som blivit så allvarlig att personen blivit medvetslös.

Diabetes-syror
Ketoner (syror) som bildas när cellerna i kroppen svälter pga brist på insulin. Blodsockret är högt. Se ketoner.

Dialys
Rening av blodets slaggprodukter på konstgjord väg. Se uremi.

Direktverkande insulin
Sk insulinanaloger (Humalog, NovoRapid) som verkar mycket snabbare än det äldre snabbverkande insulinet. Kallas för rapid-acting insulin på engelska.

Druvsocker
Består av ren glukos.

Dubbel-blind studie
Teknik för att genomföra vetenskapliga undersökningar där varken försökspersonen eller försöksledaren vet vem som får vilken slags behandling.

Duodenum
Tolvfingertarmen

E
Förkortning för enheter insulin. IU eller U på engelska (international units).

EEG
Elektroencefalografi, ett sätt att mäta de mycket svaga elektriska strömmarna i hjärnan. Man har en slags ”mössa” med elektroder på sig under registreringen som ofta utförs både när man är vaken och under sömn.

EMLA
Lokalbedövande kräm som används t ex innan blodprov i armbågsvecket.

Enzym
Ämnen som gör att en kemisk reaktion sker, t ex att ett ämne omvandlas till ett annat.

Fasteblodsocker
Blodsocker taget innan man ätit något på morgonen. Hos en frisk person är det normalt inte högre än 5,6mmol/l (mätt som plasmaglukos).

Fettkudde
Se lipohypertrofi

Fettsyror
Bildas när kroppens fett bryts ner, t ex vid svält.

Flerdosbehandling
Behandling med direkt- eller snabbverkande insulin till varje måltid (3-4 mål/dag) och medellång- eller långverkande insulin som täcker natten.

Fluoresceinangiografi
En speciell röntgenteknik för att undersöka blodkärlen i näthinnan.

Fruktos
Fruktsocker

Fruktosamin
Blodprov som mäter hur mycket socker som är bundet till äggviteämnen i blodet (fr a albumin). Ger ett mått på medelblodsockret under ca 2 - 3 veckors tid.

Gammaglobulin
Gammaglobulin (som man tar t ex innan en utlandsresa) innehåller antikroppar mot olika sjukdomar. Gammaglobulinet utvinnes ur blod från friska blodgivare.

Galaktos
Sockermolekyl som tillsammans med glukos bildar laktos. Inget svenskt namn finns.

Glukagon
Hormon som höjer blodsockret. Bildas i bukspottkörtelns alfaceller i de Langerhanska cellöarna.

Glukoneogenes
Nybildning av glukos (druvsocker) i levern.

Glukos
Enkel sockermolekyl, druvsocker.

Glukostolerans
Test som används för att hitta förstadier till diabetes. Ett mått på hur väl kroppen kan ta hand om druvsocker som man äter (Oral glukostoleranstest, OGTT) eller som sprutas intravenöst (IVGTT).

Gluten
Ämne som finns i vete, havre, korn och råg och som gör mjölet klibbigt.

Glykemiskt index
Ett sätt att dela in kolhydrater efter hur snabbt de påverkar blodsockret. Förkortas GI.

Glykogen
Glukosförråd i lever och muskler. Glukosmolekylerna är ihopbundna i långa kedjor.

Glykogenolys
Nedbrytning av glykogenförråd i lever eller muskel.

Graviditetsdiabetes
Diabetes som upptäcks under graviditeten. Symtomen på diabetes försvinner vanligen efter graviditeten men kvinnan har en ökad risk att insjukna i diabetes senare under livet.

Gryningseffekt
Blodsockret stiger under de tidiga morgontimmarna pga ökade hormonhalter av fr a tillväxthormon.

Gummi Arabicum
Segt ämne i godis som gör att sockret tas upp långsammare.

HbA1
Äldre metod att mäta HbA1c. Ger värden som är ca 2 % högre än HbA1c.

HbA1c
Blodprov som mäter hur mycket glukos som är bundet till de röda blodkropparna. Ett mått på medelblodsockret under 2 - 3 månaders tid.

HLA-antigener
Genetiska markörer på kromosom nr 6 som har betydelse bl a när man transplanterar organ och för ärftligheten av olika sjukdomar.

Hormon
Ämnen som bildas i någon av kroppens körtlar och som utövar sin effekt via blodet. Fungerar som ”nycklar” för att påverka kroppens celler till olika funktioner.

Hyperglykemi
För högt blodsocker.

Hyperinsulinism
För hög halt insulin i blodet.

Hyperthyreos
Struma med för mycket sköldkörtelhormon, ex giftstruma.

Hypoglykemi
För lågt blodsocker. Definieras vanligen som ett blodsocker under 3,0 - 3,5 mmol/l. Se även känning.

Hypofysen
Liten körtel som sitter under hjärnan där många viktiga hormoner tillverkas.

Hypothyreos
För lite sköldkörtelhormon. Ger vanligen struma.

ICA
Islet cell antibodies, antikroppar mot de Langerhanska cellöarna. Tecken på angrepp från immunförsvaret på cellöarna.

IDDM
Insulin dependent (insulinberoende) diabetes mellitus, äldre benämning på typ 1 diabetes.

Immunförsvaret
Kroppens försvar mot främmande ämnen, fr a infektioner med bakterier och virus.

Implanterbar insulinpump
Pump som opereras in i kroppen (i underhudsfettet på magen) och som sprutar in insulinet i bukhålan.

Incidens
Antalet insjuknade/år i en viss sjukdom.

Inkubationstid
Tiden från att man blivit smittad av en sjukdom till den bryter ut.

Insuflon®
Ett hjälpmedel som minskar smärtan vid injektioner.

Insulin
Hormon som bildas i bukspottkörtelns betaceller. Sänker blodsockret genom att ”öppna dörren” för att sockret ska komma in i cellerna.

Insulinantikroppar
Antikroppar som binder insulin i blodet. Det bundna insulinet kan inte användas för att ”öppna dörren” in till cellerna.

Insulindepå
Se depåeffekt

Insulinkoma
Medvetslöshet pga för lågt blodsocker.

Insulinpump
Insulinet pumpas in i underhudsfettet via en tunn slang dygnet runt. Vid måltider tar man extradoser genom pumpen.

Insulinreceptor
Struktur på cellens yta som insulinet fastnar på och som vidarebefordrar signalen till cellen att släppa in glukos.

Insulinresistens
Nedsatt känslighet för insulin, dvs det behövs en högre mängd insulin än normalt för att sänka blodsockret.

Intrakutan injektion
En mycket ytlig injektion som ofta gör ont och lämnar en liten kvaddel i huden.

Intramuskulär injektion
Injektion i muskeln

Intra-peritoneal tillförsel av insulin
Insulinet kommer in i bukhålan där det kan tas upp av blodkärlen som går till levern.

Intravenös injektion
Injektion given direkt i ett blodkärl.

Jet-injektor
Injektion utan nål. Insulinet skjuts in under huden som en mycket tunn vätskestråle.

Jet-lag
Trötthet efter långa flygresor då dygnet blivit kortare eller längre.

Joule
Ny enhet för energi. 1 Joule = 0,24 kalorier.

Juvenil diabetes
En annan benämning på barn- och ungdomsdiabetes.

Kapillärblod
Kapillärerna är blodkärlen mellan vener och artärer där blodet avger sitt syre till vävnaderna. Blodprov från fingrarna består av kapillärblod.

Katarakt
Grumling av linsen i ögat.

Ketoacidos
Syraförgiftning (ketonförgiftning), när blodet blir surt av ketoner. Kan leda till diabeteskoma.

Ketoner
Syror. Fett bryts ner till fettsyror som omvandlas till ketoner i levern.

Ketonförgiftning
Se ketoacidos

Koagulera
Stelna, t ex när blodet levrar sig.

Kolhydrat
Alla ämnen som är uppbyggda av olika former av socker, t ex rörsocker, druvsocker, sirap, stärkelse, cellulosa.

Koma
Medvetslöshet. Kan hos en person med diabetes inträffa när blodsockret är mycket lågt (insulinkoma) eller mycket högt (diabeteskoma).

Kortison
Stresshormon som bildas i binjurarna.

Känning
Det man känner när blodsockret är lägre än vanligt.

LADA
Latent Autoimmune Diabetes in the Adult. Insjuknande i typ 1 diabetes efter 35 års ålder, vanligen långsamt insjuknande utan dramatiska symtom.

Laktos
Mjölksocker

Lancett
Nål för att ta blodprover i fingrarna.

Langerhanska cellöar
Öar med celler i bukspottkörteln som innehåller celler som tillverkar bl a insulin (betaceller) och glukagon (alfaceller).

Latensfasen
Psykologisk term för åren innan puberteten.

Lente-insulin
Medellång- och långverkande insulin. Se zink.

Lipatrofi
Gropar i underhudsfettet som kan bildas pga en antikroppsreaktion mot insulinet.

Lipohypertrofi
”Fettkuddar” som bildas pga insulinets tillväxteffekt på fettet, när man sticker för ofta på samma ställe.

Långverkande insulin
Insulin med mycket lång verkningstid, upp till 24 timmar.

Makroangiopati
Diabeteskomplikationer från de stora blodkärlen i kroppen (hjärt-kärl sjukdom).

Medellångverkande insulin
Insulin med en effektiv verkningstid på ca 8 - 12 timmar. Medellångverkande insulin kan vara av både lente-typ och NPH-typ.

Mikroalbuminuri
Små mängder äggvita i urinen. Det första tecknet på att njurarna skadats av att blodsockret varit högt under en längre tid.

Mikroaneurysm
Små utbuktningar på blodkärlen i ögonbottnarna. Det första tecknet på att ögonen skadats av att blodsockret varit högt under en längre tid.

Mikroangiopati
Diabeteskomplikationer från de små blodkärlen i kroppen (i ögon, njurar och nerver).

MODY
Maturity Onset Diabetes of the Young. En speciell sorts diabetes som är ärftlig.

Monokomponent insulin
Högrenat svininsulin. Används inte i Sverige längre.

Motreglering
Kroppens försök att höja ett lågt blodsocker. Utsöndringen av motreglerande hormoner (glukagon, adrenalin, tillväxthormon och kortison) ökar när blodsockret blir för lågt.

Måltidsinsulin
Injektion med direkt- eller snabbverkande insulin som ges före en måltid.

Nasalt insulin
Insulin i sprayform som ges i näsan.

Nefropati
Njursjukdom pga högt blodsocker under en längre tid.

Nekrobiosis lipoidica diabeticorum
En speciell sorts hudförändring som kan drabba personer med diabetes.

Neuroglukopena symtom
Symtom på lågt blodsocker som beror på att hjärnans nivå av glukos är för låg.

Neuropati
Sjukdom i kroppens nervsystem pga högt blodsocker under en längre tid.

NIDDM
Non-insulin dependent diabetes mellitus, äldre benämning på typ 2 diabetes.

Nikotinamid
Ett B-vitamin som i några undersökningar har minskat risken att insjukna i diabetes. En stor studie visade dock att det inte har någon effekt.

Njurtröskel
Om blodsockret är över denna nivå så kommer det ut socker i urinen.

NPH-insulin
Medellångverkande insulin, ex. Insulatard, Humulin NPH, Insuman Basal. Se protamin.

Omedveten känning
En känning med lågt blodsocker där man inte har fått några varningssymtom på att blodsockret börjat bli lågt.

Oralt insulin
Insulin i form av tabletter.

Pancreas
Bukspottkörteln

Plasmaglukos
Ett sätt att mäta sockerhalten i blodet. Värden på plasmasocker är ca 11 - 15 % högre än helblodsocker. I Sverige visar alla mätare plasmasocker sedan hösten 2003. Man talar fortfarande ofta om blodsocker när det egentligen är plasmasocker man mäter.

Prevalens
Antalet personer i befolkningen som har en viss sjukdom.

Prospektiv undersökning
En undersökning som riktar sig framåt i tiden, dvs man undersöker vad som kommer att hända om man får en viss behandling. Anses som det säkraste sättet att göra en undersökning. Se även retrospektiv.

Protamin
Ett äggviteämne från lax som man tillsätter insulinet för att göra det mer långverkande. NPH-insulin bygger på denna princip.

Protein
Äggviteämne

Proteinuri
Äggvita i urinen. Osakas av njurskada som komplikation till många års diabetes. Se mikoalbuminuri.

Pylorus
Nedre magmunnen som släpper ut maten från magsäcken till tolvfingertarmen.

Receptor
En speciell struktur på ytan av en cell som fungerar som “mottagare” för hormoner som cirkulerar i blodet. Hormonet (”nyckeln”) måste passa in i receptorn för att det ska kunna förmedla sin effekt till cellen.

Regrediera
Psykologiskt begrepp som innebär att man återgår till ett tidigare utvecklingsstadium och reagerar som en yngre person. En självständig tonåring som läggs in på sjukhus blir ofta mer beroende och yngre i sitt sätt.

Rekyleffekt
Efter ett lågt blodsocker stiger blodsockret till höga nivåer både beroende på motreglerande hormoner och på att man ofta äter för mycket när man har en känning.

Remissionsfas
Insulinbehovet minskar ofta månaderna efter insjuknandet i diabetes eftersom den egna insulinproduktionen kommer igång. Om man behöver mindre än ½ enhet/kg kroppsvikt har man kommit in i remissionsfasen (egentligen partiell remission, med fullständig remission menas att man klarar sig helt utan insulin). Kallas även smekmånadsfas.

Retinopati
Sjukdom i ögonen pga högt blodsocker under lång tid.

Retrospektiv undersökning
En undersökning som riktar sig bakåt i tiden, dvs man undersöker vad som redan har hänt, t ex om man fått en viss behandling. Se prospektiv.

Sackarin
Sötningsmedel utan energi.

Sensor
Kännare, dvs en anordning som kan känna av blodsockret under en längre tid.

Smekmånadsfas
Se remissionsfas.

Snabbverkande insulin
Insulin utan tillsatser (ex. Actrapid). Det är denna sorts insulin som tillverkas i en frisk bukspottkörtel.

Somogyi-effekt
En speciell form av rekyleffekt. Blodsockret stiger på morgonen efter en nattlig känning. Det kan feltolkas som för lite insulin till natten. Höjer man dosen blir det en ond cirkel med ännu lägre blodsocker nästa natt.

Sorbitol
Sötningsmedel som ger energi.

Struma
Förstoring av sköldkörteln.

Stärkelse
Sammansatta sockerarter som finns i t ex potatis, majs, ris och vete.

Subcutan
I underhudsfettet

Syraförgiftning
Ketonförgiftning (ketoacidos), när mängden ketoner stiger så att blodet blir surt (acidotiskt).

Svält-syror
Ketoner (syror) som bildas när cellerna i kroppen svälter pga lågt blodsocker. Se ketoner.

Tillväxthormon
Hormon som bildas i hypofysen. Den viktigaste uppgiften är tillväxten men det höjer också blodsockret.

Transplantation
När man opererar in ett nytt organ i kroppen.

Transcutan
Genom huden, t ex med en infraröd stråle. Teknik som man hoppas kunna använda till blodsockerprover i framtiden.

Typ 1 diabetes
Diabetes som behandlas med insulin redan från insjuknandet. Beror på att bukspottkörteln slutat tillverka insulin.

Typ 2 diabetes
Diabetes som från början kan behandlas med kost och tabletter. Beror på ett ökat motstånd i kroppen mot det egna insulinet.

Uremi
Urinförgiftning pga att slaggprodukter ansamlas i blodet när njurarna slutat fungera, t ex vid nefropati.

Urolog
Specialist på sjukdomar i urinorganen (kvinnans och mannens) samt mannens könsorgan.

Venprov
Blodprov taget ur ett blodkärl (”blodprov i armen”).

Zink
Metall som sätts till insulinet för att göra det långverkande. Denna princip används i lente-insuliner.

Åldersdiabetes
Debuterar vanligen efter 35 - 40 års ålder. Se typ 2 diabetes

Ödem
Svullnad i kroppen pga vätskeansamling.