Diabit

Dagligen möts vi av olika larm som rör vad vi skall och inte skall äta. I jobbet som dietist möts man allt oftare av frågor som speglar den osäkerhet många känner inför vad man skall lägga på tallriken. Det är lätt att känna frustration och det är svårt att själv ta ställning till om de senaste rönen har någon vetenskaplig grund och är värda att ta fasta på.

När vi dietister pratar om mat har vi en skyldighet att bygga våra råd på vetenskaplig grund.

De kostrekommendationer vi använder oss av kallas de nordiska näringsrekommendationerna och förnyas med några års intervall. Om råd ändras för ofta och på för lösa grunder finns en risk att man blir uppgiven och så småningom helt ignorerar dem.

 

Med medias genomslagskraft och vår tillvaro i informationssamhället är det nog det som håller på att hända. För hur skall man veta om det är Atkins eller GI som gäller? Om det är rätt eller fel att äta fett och hur bra det är med socker när råden ändras från dag till dag? Åke Bruce, chef för Livsmedelsverket, har sagt att den största riskfaktorn för vår hälsa är massmedia och dess ofta falska budskap.

Det man kan vara ganska säker på, oavsett vad man anammar är att det kan vara klokt att sprida sina risker, dvs. att äta lite av allt. Egentligen innebär våra kostrekommendationer just det; lite av allt och inte för mycket av något. Som någon klok person har sagt: hellre nästan rätt än helt fel!

 

Kerstin Ramfelt

Dietist