Diabit

Från rekommendationer om späck och vitkål till extremt fettsnål kost och listor på ”tillåtet” och ”förbjudet” till dagens råd som överensstämmer med dem vi ger till alla – med eller utan diabetes. Det kan dock behövas fördjupad kunskap om vad maten innehåller för att få till ett bra och jämt blodsocker.

Man har senaste åren börjat fokusera mer och mer på matens innehåll av kolhydrater som en modell för insulindosering. Tanken är att en viss mängd insulin tar hand om en viss mängd kolhydrater och att man skall kunna räkna ut hur mycket insulin olika sorters måltider kräver. Rätt använt kan detta vara ett bra sätt att lära sig hur mycket insulin man skall ta till sin mat. För det är ju inte så att maten alltid innehåller samma mängd kolhydrater. Det är alltså inte troligt att man alltid behöver samma dos till sina luncher eller mellanmål om dessa varierar.

Det som krävs är att man lär sig t ex hur mycket insulin man behöver till t ex en smörgås (ca 15 g kolhydrater). Man kan sedan använda den informationen när man skall beräkna hur mycket insulin man behöver till t ex 2 dl fil (10 g kolhydrat) och 2 dl cornflakes (20 g kolhydrat), alltså dubbelt så mycket som till en smörgås.

Vill man veta mer om kolhydratinnehåll i olika sorters mat finns det broschyrer som man kan få från dietist- eller barndiabetesmottagningen. Det finns också listor att ladda ner från hemsidor, t ex http://www.medtronic.com. Man kan också läsa på förpackningar och få information den vägen.

Man skall dock ha in åtanke att en måltid inte bara är antalet kolhydrater. Blodsockersvaret påverkas av helheten, alltså även av fett och proteininnehåll och dryck till maten. Olika kolhydrater bearbetas olika snabbt; det är nästan omöjligt att dosera insulin till en måtid som endast innehåller en stor mängd snabba kolhydrater ( som t ex lösgodis) eftersom sockret bearbetas snabbare än insulinets effekt.

Kerstin Ramfelt, dietist