Här kan du se vad innehållet är i de första samtalen som läkaren har med den nyinsjuknade och hans/hennes föräldrar.  De verkliga samtalen är olika från familj till familj och man hinner inte alltid tala om allt som nämns här.

Första samtalet
Som regel samma dag som barnet läggs in på avdelningen. Lyssnar på barn och föräldrar. Känslor inför inläggningen och beskedet om diabetes. Kort beskrivning vad diabetes är och hur behandlingen går till de första dagarna; hur länge den intravenösa behandlingen kommer att fortgå och vad man sedan byter till vad gäller insulin till mat och basinsulin. Informerar om känning som kan inträffa under den första behandlingstiden.

Bestämmer tid för nästa samtal. Viktigt att båda föräldrarna är med vid så många kontakter som möjligt. Gärna också syskon och andra närstående som har kontakt med barnet. Introducerar diabetesteamet och vilka man kommer att träffa under vårdtiden.

Andra samtalet
Efter 1-2 dagar då den akuta situationen som regel är över. Då är det lättare att ta till sig information. Besvarar frågor som dykt upp. Berättar om bakgrund – vad är diabetes, vad skiljer typ 1 från 2, varför får man diabetes – ärftlighet, miljöfaktorer - hur förloppet sett ut fram till inläggningen.

Genomgång av vad som händer i kroppen hos en frisk person och vid diabetes – insulinbrist, högt blodsocker, socker i urinen, ökade urinmängder, ökad törst, fettförbränning, avmagring, ketonbildning, acidosutveckling, kräkningar och intorkning. Berättar ytterligare om känningar, stresshormoner, rekyler och behandling av känningar.

Tredje samtalet
Repetition av vad som sades förra gången, besvara frågor. Berättar mera om behandlingen, insulinsorter, val av insulin, antal doser per dag. Berättar om olika insulinsorter och vad skillnaden består i. Relationen mat – insulin. Lite om injektionsteknik och injektionsplatser men detta tar i övrigt diabetessköterskorna hand om.

Mätning av blodsocker, till vad nytta, målvärden, dygnsprofiler och ”sammansatta profiler”. Urinprov för bestämning av socker i urinen och ketoner i urinen. Hur använder man informationen och vad betyder den.

Fjärde samtalet
Särskilda situationer – idrott, träning, sjukdom med feber, magsjuka och hur man skiljer det från utveckling av syraförgiftning. Skillnad i hur man lever på vardagar och helger och vad det har för konsekvenser för behandlingen.

Repetition: Oftast varit på permission hemma, diskuterar resultatet av livet hemma och hur det fungerat med insulinbehandlingen. Genomgång av tagna blodsocker – blodsockerprofiler och eventuella konsekvenser för den aktuella behandlingen – sänka?, öka? Insulindosen - göra förändringar i rutiner kring mat hemma? etc. Genomgångna känningar och hur de upplevdes och behandlades.

Berättar om komplikationer av diabetes framför allt ögon- och njurkomplikationer och hur vi följer detta med ögonbottenfoto och urinprov/blodtryck regelbundet. Sambandet mellan sjukdomskontroll och komplikationer senare i livet. Vikten av att med alla medel sträva efter en så god kontroll som möjligt redan från början. Berättar vad HbA1c är och vad olika nivåer betyder. Målvärden.
Bestämmer tid för återbesök.