Diabit

Sköterska berättar

Här får du en liten inblick i de första samtalen med diabetessjuksköterska eller annan profilerad personal på avdelningen i samband med diabetesdebuten.
Vi som berättar är

Mirella Caspani Gustafson, Rosita Ilvered och Britt-Marie Weidby.

Det är en hel del hjälpmedel som du kommer att behöva nu när du fått diabetes. Vi tar här upp det viktigaste:

Insulinpenna
De insulinpennor som du får ditt insulin med är flergångspennor. Det innebär att man själv laddar dem med den insulinsort som läkaren bestämt att du ska ha. Insulin doseras i enheter, 100 enheter = 1 ml. Mängden insulin som finns i en ampull är 3 ml, alltså 300 enheter. Det finns olika pennor efter olika behov. De kan dosera 0,5, 1,0 enheter.
Kanylerna som vi använder oss av är 5-6mm. När man ger sig sin injektion så sticker man i 90 graders vinkel (rakt in). Detta gäller oavsett var man sticker sig, det viktiga är att man lyfter ett hudveck så att inte injektionen av misstag hamnar i muskeln (insulinet får då en snabbare effekt).

Blodsockermätare
När man har fått diabetes så är det blodsockret som testas. Detta görs för att se att rätt insulinmängd tas i förhållande till vad man äter eller rör sig. Till detta går det åt en blodsockermätare, teststicka, blodprovstagare och lancett.

På marknaden finns det en mängd olika blodsockermätare, men här i Jönköpings län har det gjorts en upphandling som gör att vi endast har ett fåtal mätare att erbjuda. Tre av dessa är de som vi använder oss av mest här på barnkliniken. Till alla tre finns möjlighet att köpa till ett dataprogram. Detta gör att man kan få ut kurvor och diagram på hur blodsockret har legat över tid. Ibland tydliggör det lättare än enbart siffror. Felmarginalen på mätarna kan vara upp till 10 % vilket vid ett blodsocker på 20 mmol/l kan visa ca 2 mmol/l för mycket eller för lite. Vid de lägre värderna blir variationerna mindre, t.ex. ett värde på 3 mmol/l kan visa 0,3 mmol/l mer eller mindre. Det är ju vid dessa situationer när det rör sig om lågt blodsocker som det är viktigast att inte variationerna blir för stora då det är dessa som kan behövas åtgärdas direkt.

De mätare som vi använder oss av startar inte förrän rätt mängd blod finns på testremsan. Om det finns behov av att ha flera mätare igång rekommenderar vi att man ska ha samma sort då de olika fabrikaten kan visa olika resultat. Testremsorna har ett bäst-före datum så det är viktigt att man hittar en rutin så att man alltid gör åt de äldsta först då varje teststicka kostar mellan 5-6 kronor styck. Viktigt är också att locket till burken hålls stängt så att inte fukt kommer in och hållbarhetstiden blir sämre. Batterier till mätarna finns att köpa i de flesta livsmedelsbutiker, bensinmackar och fotoaffärer. Vissa företag tillhandahåller gratis batterier till sina mätare. Kontakta själv företaget angående detta. Det är alltid bra att ha extra batterier hemma.

Till varje blodsockermätare följer en blodprovstagare. Idag finns möjlighet att sticka både i fingret eller på insidan av handen. Till detta finns två olika munstycken, den genomskinliga används till alla ställen utom i fingrarna. När man använder den genomskinliga är det viktigt att hålla kvar munstycket en stund så att blodet hinner komma fram. Ibland behöver man upprepa trycket över befintligt stickhål för att få fram tillräcklig mängd blod. Byt lancett efter varje provtillfälle. Har man inga fler med sig går det givetvis att använda den en gång till. Det finns en liten risk för blodsmitta genom att lite blod kan bli kvar på provtagaren så det är bra om man bara använder den till sig själv.

För att inte få ett felvärde är det viktigt att ta till vana att alltid tvätta sina händer. Sockerrester från t.ex. frukt eller druvsockertabletter kan ge rejält förhöjda värden.

På blodprovstagaren kan olika stickdjup ställas in. Här får du pröva dig fram tills du kommer på vilket stickdjup som just du behöver. Det vanliga är att man oftast behöver lite djupare stick när man sticker inne i handen än i fingret.

Urinstickor
Hur du använder urinstickor kommer du praktiskt få öva dig på när du ligger inne på avdelningen. När du använder den på morgonen får du en viktig information på hur natten har varit. Visar den inget på varken socker eller ketoner så vet du att blodsockret har legat bra under hela natten. Detta kan ju kännas skönt att veta då natten består av många timmar. Visar stickan ketoner kan det vara en indikation på att blodsockret har legat lågt under natten. Om detta upprepas bör man ta ett till två blodsockervärden under natten mellan kl. 02 och 05 för att ev. kunna sänka dosen av det långtidsverkande insulinet.
Har du någon infektion i kroppen är det väldigt viktigt att kontrollera urinen då man lättare drabbas av insulinbrist. Då visar urinstickan utslag på både socker och ketoner. Vid detta tillstånd bör alltid kontakt tas med barndiabetesmottagningen eller barnakuten för vidare information.

Hos oss i Jönköpings län skrivs ett hjälpmedelskort på insulinpennorna. Detta hämtas ut på apoteket. Övriga hjälpmedel kommer via sjukhusets centralförråd leverat till er bostad. Första leveransen kommer med automatik till hemadressen. Därefter får ni själva ta kontakt med centralförrådet när materialet börjar att ta slut. Tänk på att varorna levereras nästkommande vecka, beställ i god tid!

Injektionsteknik
De injektioner som du tar till måltiderna kallas för direktverkande insulin och dessa ska du ta i magen, då effekten här är snabbast. Det är viktigt att du redan från början kommer in i ett system som gör att du fördelar dagens injektioner i en halvcirkel runt naveln. Om du gör detta undviker du att få så kallade fettkuddar (lipom) på injektionsplatserna. Dessa bildas av insulinet som också har till uppgift att bygga upp fettväv. Om du injicerar insulinet i lipomen blir effekten sämre. Märker du att det börjar bli en svullnad där du ger dig dina injektioner ska du vänta med att sticka där tills svullnaden försvunnit.

Det långverkande insulinet ges oftast på låret eller bak på övre delen av skinkan, så kallat glutealt för att minska risken för fettkuddar.

Till de mindre barnen eller de som upplever obehag av sticken kan man använda sig av ett hjälpmedel som heter Insuflon. Detta är en liten plastkateter som sitter kvar i underhudsfettet på magen som kan ta emot de flesta av injektionerna. Den genomsnittliga tiden mellan byten är ungefär 5 dagar (3-7 dagar).

Kasserade kanyler/lansetter
I Jönköpings kommun används speciella gula små burkar som tillhandahålls kostnadsfritt via apoteket för kassering av kanyler och lansetter. Fyllda burkar lämnas åter till apoteket. Vilka föreskrifter som gäller där du bor kan du kontrollera hos din hemkommun.

Lågt blodsocker
Att hålla blodsockret på en jämn nivå är inte alltid så lätt när man har diabetes. Viktigast att direkt göra något åt är lågt blodsocker. Det kan hända att du inte ätit så mycket mat som behövdes till den insulindos du tog eller att du rört dig mycket och du får en s.k. "känning". Blodsocker är då kanske 3 - 3,5 mmol/l eller också har det snabbt sjunkit från ex 15 till 5 mmol/l. Kroppen reagerar med att försvara sig mot det låga blodsockret och försöker höja blodsockret med hjälp av ämnen, hormoner. Det känns i kroppen; man blir darrig, får hjärtklappning, blir irriterad, hungrig, kallsvettig och kanske orolig. Att få lågt blodsocker kan gå fort och kräver att man gör något.

Vad gör man då när man får en känning?
Bäst är att ta druvsocker och skölja efter med lite vatten så blodsockret kommer fortare ner i tarmarna och kan tas upp av blodet där. Man tar 1-2 druvsockertabletter/20 kg. Om du inte har druvsocker går det också bra med annat sött såsom söt saft, juice, honung eller godis. Det bästa är att ta druvsocker. Vila dig och vänta 10-15 minuter då du tagit druvsockret och känn efter att du mår bra. Om du inte mår riktigt bra kan du ta druvsocker en gång till. Tänk efter vad du ska göra nu och när du ska äta nästa gång. Ska du äta inom ca 1 timme så ta en frukt också. Om det dröjer 1-2 timmar till maten kan du ta en smörgås.
De här symtomen på känning från kroppen märker du själv.

Har du legat lågt i blodsocker under en dag eller i flera dagar, är kroppen inställd på lågt blodsocker och det blir kanske hjärnan som känner av det låga blodsockret först. Då är det du eller någon annan som märker att du är låg.
Du kan ha svårt att samla tankarna, bli yr och svag, prata otydligt eller "tokigt". Du kan tänka att du har en känning, men inte själv kunna styra kroppen att göra något åt det.
Om ingen annan märker något kan du bli tröttare och till slut sparar hjärnan energi genom att lägga kroppen ner. Nästa steg är att du blir medvetslös. Eventuellt kan du få kramper. Det här kallas ibland insulinkoma eller insulinchock. När blodsockret blir så här lågt kommer det ut reservsocker från lever och muskler.

Om någon vuxen finns i närheten och märker att det inte går att få dig att svälja något sött, kan den personen se till att du ligger bekvämt på sidan och sedan ge dig "akutsprutan" Glucagon. Hela sprutan på 1 ml innehåller 1 mg/ml glucagon. Till barn över 25 kg ges högst 1 ml. Den ges i underhuden eller musklerna i låret eller magen. Eftersom man kan börja må illa bör du vänta ca 30 min innan du äter mat.
Har du inte blivit piggare efter 10-15 min bör de vuxna ringa på ambulans. Ambulanspersonalen kan ge socker direkt i blodet om det behövs.
Ni väljer själva om ni vill åka med till sjukhuset även om du mår bättre.

Högt blodsocker
Enstaka högre blodsockervärden spelar inte så stor roll, som om man ligger för högt under en längre tid. Orsakerna till för högt blodsocker kan vara för lite insulin, för mycket mat eller fel sammansatt mat, infektion eller annan sjukdom, psykisk stress eller stillasittande. Vid infektion, feber stress eller pubertet kan insulinförbrukningen öka med ca 25-50%.
I diabetesteamet kan vi hjälpa till att se över fördelningen mat - insulin och tidsintervall och hjälpa till att höja insulindoserna om du växer mycket.
Om du blir sjuk med feber bör du kunna höja dygnsmängden insulin jämnt fördelat över dygnet med ca 25-50%. Hur mycket du ska öka bestämmer du med hjälp av blodsockerkontroller och genom att mäta ketoner (syror) i urin eller blod.

Syrabildning vid högt blodsocker
Om du mår illa, kanske kräks, har ont i magen eller i kroppen kan anledningen vara insulinbrist. När du har insulinbrist kommer inte sockret in i cellerna. Kroppen tror att det fattas socker, därför skickar levern ut mera socker. Du kissar mycket, även på natten och blir därför mycket törstig. Du förlorar kraft, blir trött och kan gå ner i vikt. Ketoner (syror) kan lukta som aceton i din utandningsluft.
Det här tillståndet kallas syraförgiftning eller ketoacidos och kan vara ett livshotande tillstånd.
Får du problem och känner dig osäker på vad du ska göra för att få ned blodsockret så kan vi på barndiabetesmottagningen under dagtid hjälpa till per telefon med vad du behöver göra.
En gyllene regel är att ALDRIG sluta ta insulin även om du inte kan äta som vanligt. Det är mängden blodsocker och ketoner som styr hur stora insulindoserna ska vara.
Om blodsockret är högt och du har ketoner i urinen, kan du ta extradoser med insulin mellan målen på 0,1 enhet/kg kroppsvikt av direktverkande insulin typ Novorapid eller Humalog. Detta kan upprepas varje till varannan timme beroende på blodsockret. Nivån på ketonerna måste gå ned, annars får vi hjälpa till med lite dropp på sjukhuset.

Syrabildning vid lågt blodsocker
Råkar du ut för magsjuka med både kräkningar och diarré och får ketoner men inte socker i urinen, är det lika viktigt att kontrollera och följa blodsockret. Kanske behöver ni då sänka insulindoserna.
Vid magsjuka är det viktigt att få kolhydrater i form av vanlig läsk, söt saft, the med druvsocker, nypon eller blåbärssoppa. Ge dryck var 10:e minut.

Fysisk aktivitet
Vid motion är det bra att äta ca 1,5-2 timmar innan du ska motionera. Ibland kan du behöva sänka den insulindos du brukar ta vid den tiden med någon enhet. Ta med frukt, kexchoklad, sportdryck eller smörgås om du blir låg i blodsockret när du rör på dig.
Blodsockret kan ligga lägre upp till 10 timmar efter det man motionerat, så ibland får du sänka lite på nattinsulinet också. Mät blodsockret så du kan se vad som passar dig.

Dagboken
Dagboken är bra och viktig att dokumentera i. Här kan du skriva in blodsocker, urinsocker, insulindoser, känningar, ovanlig mat eller andra händelser som påverkar blodsockret. Det är lätt att tro att detta kommer jag ihåg till nästa gång det blir aktuellt. Men den ena dagen går lätt in i den andra. Sådana här speciella tillfällen kan t.ex. vara vid feber, infektioner och menstruation.
Ibland är det lättare att se trender i blodsockret om man för in dem i ett diagram. Vill man se trenderna under flera dagar kan man använda sig av olika färgsättningar på kurvorna. Blodsockret ska då tas precis innan måltid och 1,5-2 timmar efter måltid, även en kontroll nattetid kan vara av värde, t.ex. kl. 02.

Det blodsockervärde du har på morgonen är ett svar på det långtidsverkande insulinet, ligger det för lågt har du för mycket insulin och ligger det högt under flera dagar så behöver dosen höjas. Samma synsätt får man ha på övriga kontroller, blodsockret innan lunch är ett svar på frukostdosen. Ligger du lågt innan lunch har du för stor insulindos till frukosten. Finns samma trend under flera dagar behöver du sänka frukostdosen för att på så sätt slippa känningar emellan frukost och lunch. Genom att kontrollera lite noggrannare under visa dagar kan man få ut mycket viktig information än om man bara kontrollerar blodsockret sporadiskt. Ta man ett enstaka värde och försöker att behandla det just för stunden hamnar man lätt i en situation då man ”jagar blodsockret”. Har du t.ex. ett högt blodsocker och ger dig extra insulin så var det kanske så att blodsockret redan var på väg att sjunka och med det extra insulinet så blev det en känning istället.

Berättat av Rosita Ilvered, Britt-Marie Weidby och Mirella Gustafson, diabetessjuksköterskor, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Jönköping. Vissa delar är detsamma som står på Linköpings sidor.