Diabit

Barnläkaren som berättar är Johnny Ludvigsson, Barndiabetesteamet i Linköping.

Det som är mest vanligt och påtagligt är just att sockerkoncentrationen sjunker för lågt, ex.vis om man tagit sitt insulin och inte ätit så mycket som var tänkt, eller om man varit aktiv (spelat fotboll, cyklat, dansat, lekt) och gjort av med mer energi/socker än vad som är vanligt. När sockerkoncentrationen sjunker neråt 3.5, 3.4, 3,3 etc. så börjar hjärnan få det svårt att fungera bra.

Man kan inte skilja på färger och man kan inte ta svåra beslut som att förstå hur man ska passa i fotboll, cykla i trafik eller lösa ett matteproblem i skolan. Man blir kanske irriterad, precis som många människor blir som inte får sin lunch och inte kan hålla blodsockerkoncentrationen uppe. Man blir också lite mer hungrig.

Om då ingen mat kommer, eller sockerkoncentrationen fortsätter att sjunka i all synnerhet ganska snabbt, så blir hjärnan rädd. Det verkar som man stryper sockertillförseln. Det skrämmer hjärnan lika mycket som om man skulle strypa lufttillförseln. Hjärnan kan få panik. Den meddelar levern att göra socker, och det gör den genom att öka frisättningen av s.k. stresshormoner som adrenalin. Detta leder inte bara till att socker görs, utan andra ger effekter som hjärtklappning, huden bleknar, kallsvetten bryter fram, man känner sig skakis, darrig, kanske som spagetti i benen osv. Detta kallas för att få en känning.

Får man en känning behöver man hjälpa hjärnan och kroppen och ge lite socker. Man tar då druvsocker, ca 1 druvsockertablett per 20 kg kroppsvikt, eller lite mer. Det går också bra att ta en dubbel dos. Vänta sedan i 10-15 minuter och vila, detta för att minska energiförbrukningen. Då stiger sockernivån, hjärnan får vad den behöver och man blir lugn och mår bättre. Sedan kan man fundera på om det dröjer länge till nästa måltid, om det går åt mer energi pga. att man ska ta en promenad etc. Då kanske man behöver lägga till ett äpple, en halv banan, en smörgås eller ett halvt glas mjölk extra innan man äter den måltid man har planerat in. Man bör inte äta för mycket, vilket tyvärr är vanligt, för då blir det alldeles för mycket socker i blodet flera timmar framåt.

Första samtalet

1. Vad innebär diabetes?
2. Vad är diabetes?
3. Varför dör betacellerna?
4. Kan diabetes botas med insulin?
5. Vad är känning?
6. Vad är insulinchock?
7. Kan man inte ständigt ha högre blodsocker?
8. Vad är ett diabetesteam?
9. Vad behöver jag veta?
10. Hur gör jag med socker?

Andra samtalet

11. Basinsulin - långverkande insulin
12. Måltidsinsulin
13. Mat och insulin
14. Sötsaker
15. Mat är inte medicin!
16. Hur vet jag att insulindosen passar?
17. Hur använder jag blodsockervärden?
18. Vanliga misstag
19. Vardag och helg
20. Motion och idrott

Tredje samtalet

21. Behandla känning
22. Insulinchock - vad gör man då?
23. Insulinbehovet varierar!
24. Varför slutar kroppen göra insulin?
25. Vad är Typ 2 diabetes?
26. Förstår andra vad diabetes innebär?
27. Sena komplikationer
28. Varför ska man känna till komplikationer?
29. HbA1c - vad säger det?
30. När något är fel
31. Syror och ketoacidos
32. Infektioner - hur gör jag då?
33. Alkohol - varför är det farligt?
34. Tobak
35. Vi samarbetar
36. Barndiabetesfonden