Diabit

Barnläkaren som berättar är Johnny Ludvigsson, Barndiabetesteamet i Linköping.

Man bör inte ta extra insulin bara därför att man plötsligt upptäcker att blodsockret är högt. Låt säga att man mäter före lunch och blodsockret är då 18.7. Då vore det frestande att säga att alltså höjer jag insulindosen med 3 enheter. Men det kanske är så att blodsockret brukar ligga kring 15-20 före lunch och med den vanliga lunchen och den vanliga dosen, så brukar blodsockret efter lunch gå ner till 5 !! Om man då höjer lunchdosen går blodsockret kanske ner till 3.1 i snabb takt vilket leder till känning. Ibland kanske man äter för mycket och blodsockret är då före middagen uppe i 20 varvid man ger en extra stor dos etc. På så vis svänger blodsockret, och man jagar blodsockret med ideliga ändringar i insulindosen men hinner aldrig ifatt.

Då är det mycket bättre att försöka skaffa sig en hel bild av hur blodsockret faktiskt ser ut under dygnet. Ligger det lågt på morgonen och högt före lunch , dvs. var det egentligen frukostdosen som behöver höjas och inte lunchdosen? Eller är blodsockret högt redan på morgonen och sen före lunch likadant. Då är kanske frukostdosen OK, men det är kvällsdosen som är för liten eftersom blodsockret startar för högt på morgonen.

På så vis behöver man därför göra en hel blodsockerprofil, en dygnskurva, som innebär att man tar blodsocker på morgonen, före frukost, och sen 1.5 tim efter frukost, och sen före lunch, 1.5 tim efter lunch och sen före middag, efter middag, på kvällen och sen på natten minst en gång, vid ex.vis 02-tiden, och sen nästa dags morgon igen. Då har man 24 timmar i sträck. En sån profil kan ju se lite annorlunda ut en viss dag för att livet var lite annorlunda, så det är bäst att göra 2-3 sådana profiler, ibland ännu fler, och rita in dem på ett och samma diagram.

Då ser man kanske ett mönster. Blodsockret brukar ligga ganska bra på morgonen, för högt före lunch, ganska lågt efter lunch etc... Då får man kanske höja frukostdosen och faktiskt minska (!) lunchdosen för att få en ny jämnare kurva. Man kan sen pröva med denna dosering några dagar så att kroppen ställer in sig, och sen efter några dagar kan man göra 2-3 nya profiler och se om man behöver korrigera ytterligare.

När man fått en bra balans, så kanske man kan nöja sig med att göra en sådan profil per vecka, eller rentav ännu lite glesare om man har väldigt fin stabilitet. Däremellan mäter man blodsockret kanske 2-4 ggr dagligen, antingen på tider man är särskilt intresserad av, eller sporadiskt för att se att profilen stämmer i verkligheten de flesta dagar.

Första samtalet

1. Vad innebär diabetes?
2. Vad är diabetes?
3. Varför dör betacellerna?
4. Kan diabetes botas med insulin?
5. Vad är känning?
6. Vad är insulinchock?
7. Kan man inte ständigt ha högre blodsocker?
8. Vad är ett diabetesteam?
9. Vad behöver jag veta?
10. Hur gör jag med socker?

Andra samtalet

11. Basinsulin - långverkande insulin
12. Måltidsinsulin
13. Mat och insulin
14. Sötsaker
15. Mat är inte medicin!
16. Hur vet jag att insulindosen passar?
17. Hur använder jag blodsockervärden?
18. Vanliga misstag
19. Vardag och helg
20. Motion och idrott

Tredje samtalet

21. Behandla känning
22. Insulinchock - vad gör man då?
23. Insulinbehovet varierar!
24. Varför slutar kroppen göra insulin?
25. Vad är Typ 2 diabetes?
26. Förstår andra vad diabetes innebär?
27. Sena komplikationer
28. Varför ska man känna till komplikationer?
29. HbA1c - vad säger det?
30. När något är fel
31. Syror och ketoacidos
32. Infektioner - hur gör jag då?
33. Alkohol - varför är det farligt?
34. Tobak
35. Vi samarbetar
36. Barndiabetesfonden