Diabit

Barnläkaren som berättar är Johnny Ludvigsson, Barndiabetesteamet i Linköping

Hur kommer det sig att den egna insulinproduktionen upphör? Vi snuddade vid detta vid vårt första samtal, men kan återkomma lite mer: Någon faktor, kanske något i maten, kanske en virusinfektion etc. har satt igång ett inbördeskrig i kroppen, dvs. det egna immunförsvaret har gått till attack emot de celler som bildar insulin. Dessa celler, betacellerna i bukskpottkörteln dör, och insulinberoende diabetes, Typ 1 diabetes, uppstår och går aldrig över.

Det finns visst stöd för att vår tids uttalade hygien och brist (!?) på infektioner faktiskt innebär att vårt starka immunförsvar står där väl rustat men utan så mycket fiender att strida emot, vilket kanske underlättar att någon faktor kan få inbördeskriget att starta. När det väl går igång så dödas insulinproducerande celler, betacellerna i bukspottkörteln. Detta gör inte ont, märks inte, och kriget kan således ha pågått lång tid, kanske under flera år, före diagnosen, då så många celler dött att insulinproduktionen helt enkelt inte räcker till. Vi läkare och forskare letar efter vad i miljön som spelar roll och därför ber vi nästan alltid familjer om extra prover, som vi använder i forskningen för att försöka reda ut vad som orsakar diabetes.

Men är inte diabetes ärftligt? Arv spelar alltid roll. Vissa människor är mer benägna att bli mer sjuka av förkylningsvirus än andra, dvs. arv spelar roll för förkylningar också, men det är själva smittan som är avgörande. På samma sätt har vissa människor en ärftlig läggning som gör att de lättare kan utveckla den typ av inbördeskrig som kan leda fram till diabetes hos barn. Den läggningen, viss s.k. vävnadstyp/HLA-typ, finns säkert i er familj, och är släkt med den läggning som gör att vissa människor har ledgångsreumatism, celiaki (glutenintolerans), struma dvs. fel på sköldkörteln osv, men den sortens läggning är också mycket vanlig i vår befolkning.

Mer eller mindre av dess ärftliga faktorer har nästan halva befolkningen, och rätt uttalade sådana drag har 20% av befolkningen. Så det betyder att diabetes inte alls inträffar bara i vissa familjer eller släkter. Ca 85% av alla nyinsjuknade barn med diabetes har ingen nära släkting med diabetes.

Första samtalet

1. Vad innebär diabetes?
2. Vad är diabetes?
3. Varför dör betacellerna?
4. Kan diabetes botas med insulin?
5. Vad är känning?
6. Vad är insulinchock?
7. Kan man inte ständigt ha högre blodsocker?
8. Vad är ett diabetesteam?
9. Vad behöver jag veta?
10. Hur gör jag med socker?

Andra samtalet

11. Basinsulin - långverkande insulin
12. Måltidsinsulin
13. Mat och insulin
14. Sötsaker
15. Mat är inte medicin!
16. Hur vet jag att insulindosen passar?
17. Hur använder jag blodsockervärden?
18. Vanliga misstag
19. Vardag och helg
20. Motion och idrott

Tredje samtalet

21. Behandla känning
22. Insulinchock - vad gör man då?
23. Insulinbehovet varierar!
24. Varför slutar kroppen göra insulin?
25. Vad är Typ 2 diabetes?
26. Förstår andra vad diabetes innebär?
27. Sena komplikationer
28. Varför ska man känna till komplikationer?
29. HbA1c - vad säger det?
30. När något är fel
31. Syror och ketoacidos
32. Infektioner - hur gör jag då?
33. Alkohol - varför är det farligt?
34. Tobak
35. Vi samarbetar
36. Barndiabetesfonden