Diabit

Barnläkaren som berättar är Johnny Ludvigsson, Barndiabetesteamet i Linköping.

Om för högt blodsocker på lång sikt medför risk för kärlskador, så är risken på kort sikt inte så stor om det bara rör sig om för högt blodsocker. Det leder förstås till ökade urinmängder, törst och trötthet, men kanske inte till så mycket mer. Men om insulinbristen tilltar, ex.vis därför att du glömt ta insulin, eventuellt under pågående infektion eller under puberteten då insulinbehovet är extra stort, så kan det leda till att syror bildas.

Jag har nämnt tidigare att syror är farliga. Man blir illamående, får ont i magen, blir trött, efterhand slö och påverkad och slutligen skulle man bli medvetslös, får diabeteskoma. Detta är mycket farligt, rentav livsfarligt. Syrorna leder till att syra-bas-balansen i kroppen ändras, pH-värdet sjunker från normalt 7.40 till 7.30, kanske 7.20, 7.10 etc. Detta ger en s.k. keto-acidos, och strax under 7 i pH är risken överhängande för att man dör! Alla möjliga funktioner i kroppen försämras kraftigt, inklusive effekten av insulin.

Det gör att om man börjar utveckla syror, så minskar effekten av ordinarie insulindos, så man måste ge betydligt mer insulin än vanligt. Således: Skulle man vakna på morgonen och känna sig lite illamående, så tar man dels blodsocker, som sannolikt är förhöjt, och dels tar man urinprov för att alltid varje morgon rutinmässigt kontrollera om det finns syror i urinen. Det finns kanske syror, och i det läget bestämmer man sig för att inte ta ordinarie insulindos till frukost utan 1.5 ggr normal insulindos ex.vis 18 istället för ordinarie 12 enheter. Sen tar man nytt blodsocker om 1-2 timmar. Om man känner sig bättre och blodsockret är på väg nedåt, så kanske man avvaktar eller ev. lägger man till en mindre mängd insulin en gång till ex.vis 6 enheter (dvs. halva frukostdosen). Har man däremot inte blivit bättre utan blodsockret förblir högt och man känner sig illamående, så kan man bestämma, mäta mängden syror, betahydroxysmörsyra, i blodet.

Normalt sett mäter man inte syror i blodet för det är nästan alltid 0.0 eller 0.1 och onödigt att kontrollera, men i den här situationen, eller om man är osäker på om det är maginfluensa som leder till illamåendet eller syrabildning, så gör man en sådan bestämning. Är då värdet 0.8 eller högre är det definitivt fråga om syrabildning och är värdet uppåt 3 är man på väg att bli riktigt dålig. Man kan då antingen sätta igång en aktiv insulinbehandling som beskrivits ovan, med kanske flera extra insulindoser med 1-2 timmars mellanrum, plus att man får dricka ordentligt, gärna något med socker i för att få energi. Om man inte tycker sig få effekt eller vet hur man ska göra får man kontakta barnkliniken eller rentav åka in för behandling.

Första samtalet

1. Vad innebär diabetes?
2. Vad är diabetes?
3. Varför dör betacellerna?
4. Kan diabetes botas med insulin?
5. Vad är känning?
6. Vad är insulinchock?
7. Kan man inte ständigt ha högre blodsocker?
8. Vad är ett diabetesteam?
9. Vad behöver jag veta?
10. Hur gör jag med socker?

Andra samtalet

11. Basinsulin - långverkande insulin
12. Måltidsinsulin
13. Mat och insulin
14. Sötsaker
15. Mat är inte medicin!
16. Hur vet jag att insulindosen passar?
17. Hur använder jag blodsockervärden?
18. Vanliga misstag
19. Vardag och helg
20. Motion och idrott

Tredje samtalet

21. Behandla känning
22. Insulinchock - vad gör man då?
23. Insulinbehovet varierar!
24. Varför slutar kroppen göra insulin?
25. Vad är Typ 2 diabetes?
26. Förstår andra vad diabetes innebär?
27. Sena komplikationer
28. Varför ska man känna till komplikationer?
29. HbA1c - vad säger det?
30. När något är fel
31. Syror och ketoacidos
32. Infektioner - hur gör jag då?
33. Alkohol - varför är det farligt?
34. Tobak
35. Vi samarbetar
36. Barndiabetesfonden