Diabit

Här berättar vi om blodsocker:

Här kan du få inblick i innehållet i de första samtalen med diabetessköterska. Vi som berättar om vad vi brukar säga är

Lena Hanberger, Eva Isacson och Ann-Marie Sandström.

Den mat vi äter innehåller bland annat kolhydrater som är olika sockerarter. När maten finfördelats från munnen och magsäcken tas sockret upp i tarmen till blodet. Därifrån går sockret först till levern där det lagras som ett reservförråd. Resten av sockret går ut i blodet och kan mätas som blodsocker. Hos en frisk person finns det ca 2 sockerbitar i blodet eller ca 5-6 mmol/l (mätvärde som används för t.ex. blodsocker) hela tiden. En person med diabetes mår bäst om blodsockret mestadels hålls mellan ca 4-7 mmol/l. Även själen och hjärnan mår bäst när blodsockret ligger någorlunda jämt. Man blir piggare, tål mer och blir gladare.
De flesta celler i kroppen behöver insulin för att hjälpa in sockret i cellerna. Vissa celler behöver inte insulin för att ta in sockret, utan sockret tas in beroende på hur mycket blodsocker det finns i blodet. Det gäller hjärnans celler och nervvävnad, näthinnan i ögat, njurarna, cellerna i blodkärlens väggar och de röda blodkropparna. Det kan vara bra om det är för lite socker i blodet, men mindre bra om det är för mycket socker i blodet. Om man har för högt blodsocker en längre tid eller ofta, kan dessa organ skadas efter en lång tids diabetes.

Lågt blodsocker
Att hålla blodsockret på en jämn nivå är inte alltid så lätt när man har diabetes. Viktigast att direkt göra något åt är lågt blodsocker. Det kan hända att du inte ätit så mycket mat som behövdes till den insulindos du tog eller att du rört dig mycket och du får en s.k. "känning". Blodsocker är då kanske 3 - 3,5 mmol/l eller också har det snabbt sjunkit från ex 15 till 5 mmol/l. Kroppen reagerar med att försvara sig mot det låga blodsockret och försöker höja blodsockret med hjälp av ämnen, hormoner. Det känns i kroppen; man blir darrig, får hjärtklappning, blir irriterad, hungrig, kallsvettig och kanske orolig. Att få lågt blodsocker kan gå fort och kräver att man gör något.

Vad gör man då när man får en känning?
Bäst är att ta druvsocker och skölja efter med lite vatten så blodsockret kommer fortare ner i tarmarna och kan tas upp av blodet där. Man tar 1-2 druvsockertabletter/20 kg. Om du inte har druvsocker går det också bra med annat sött såsom söt saft, juice, honung eller godis. Det bästa är att ta druvsocker.
Vila dig och vänta 10-15 min. då du tagit druvsockret och känn efter att du mår bra. Om du inte mår riktigt bra kan du ta druvsocker en gång till. Tänk efter vad du ska göra nu och när du ska äta nästa gång. Ska du äta om ca 1 timme så ta en frukt också. Om det dröjer 1-2 timmar till maten kan du ta en smörgås.
De här symtomen på känning från kroppen märker du själv.

Har du legat lågt i blodsocker under en dag eller i flera dagar, är kroppen inställd på lågt blodsocker och det blir kanske hjärnan som känner av det låga blodsockret först. Då är det du eller någon annan som märker att du är låg.
Du kan ha svårt att samla tankarna, bli yr och svag, prata otydligt eller "tokigt". Du kan tänka att du har en känning, men inte själv kunna styra kroppen att göra något åt det.
Om ingen annan märker något kan du bli tröttare och till slut sparar hjärnan energi genom att lägga kroppen ner. Nästa steg är att du blir medvetslös. Eventuellt kan du få kramper. Det här kallas ibland insulinkoma eller insulinchock. När blodsockret blir så här lågt kommer det ut reservsocker från lever och muskler.

Om någon vuxen finns i närheten och märker att det inte går att få dig att svälja något sött, kan den personen se till att du ligger bekvämt på sidan och sedan ge dig "akutsprutan" Glucagon. Hela sprutan på 1 ml innehåller 1 mg/ml glucagon. Till barn över 25 kg ges högst 1 ml . Den ges i underhuden eller musklerna i låret eller magen. Eftersom man kan börja må illa bör du vänta ca 30 min innan du äter något.
Har du inte blivit piggare efter 10-15 min bör de vuxna ringa på ambulans. Ambulanspersonalen kan ge socker direkt i blodet om det behövs.
Ni väljer själva om ni vill åka med till sjukhuset även om du mår bättre.

Högt blodsocker
Enstaka högre blodsockervärden spelar inte så stor roll, som om man ligger för högt under en längre tid. Orsakerna till för högt blodsocker kan vara för lite insulin, för mycket mat eller fel sammansatt mat, infektion eller annan sjukdom, psykisk stress eller stillasittande. Vid infektion, feber stress eller pubertet kan insulinförbrukningen öka med ca 25-50%.
I diabetesteamet kan vi hjälpa till att se över fördelningen mat - insulin och tidsintervall och hjälpa till att höja insulindoserna om du växer mycket.
Om du blir sjuk med feber bör du kunna höja dygnsmängden insulin jämnt fördelat över dygnet med ca 25-50%.
Hur mycket du ska öka bestämmer du med hjälp av blodsockerkontroller och genom att mäta ketoner (syror) i urin eller blod.

Syrabildning vid högt blodsocker
Om du mår illa, kanske kräks, har ont i magen eller i kroppen kan anledningen vara insulinbrist. När du har insulinbrist kommer inte sockret in i cellerna. Kroppen tror att det fattas socker, därför skickar levern ut mera socker. Du kissar mycket, även på natten och blir därför mycket törstig. Du förlorar kraft, blir trött och kan gå ner i vikt. Ketoner (syror) kan lukta som aceton i din utandningsluft.
Det här tillståndet kallas syraförgiftning eller ketoacidos och kan vara ett livshotande tillstånd.
Får du problem och känner dig osäker på vad du ska göra för att få ned blodsockret så kan vi på barndiabetesmottagningen under dagtid hjälpa till per telefon med vad du behöver göra.
En gyllene regel är att ALDRIG sluta ta insulin även om du inte kan äta som vanligt. Det är mängden blodsocker och ketoner som styr hur stora insulindoserna ska vara.
Om blodsockret är högt och du har ketoner i urinen, kan du ta extradoser med insulin mellan målen på 0,1 enhet /kg kroppsvikt av direktverkande insulin typ Novorapid eller Humalog. Detta kan upprepas varje till varannan timme beroende på blodsockret. Nivån på ketonerna måste gå ned, annars får vi hjälpa till med lite dropp på sjukhuset.

Syrabildning vid lågt blodsocker
Råkar du ut för magsjuka med både kräkningar och diarré och får ketoner men inte socker i urinen, är det lika viktigt att kontrollera och följa blodsockret. Kanske behöver ni då sänka insulindoserna.
Vid magsjuka är det viktigt att få kolhydrater i form av vanlig läsk, söt saft, the med druvsocker, nypon eller blåbärssoppa. Ge dryck var 10:e minut.

Fysisk aktivitet
Vid motion är det bra att äta ca 1,5-2 timmar innan du ska motionera. Ibland kan du behöva sänka den insulindos du brukar ta vid den tiden med någon enhet. Ta med frukt, kexchoklad, sportdryck eller smörgås om du blir låg i blodsockret när du rör på dig.
Blodsockret kan ligga lägre upp till 10 timmar eller mer efter det man motionerat, så ibland får du sänka lite på nattinsulinet också. Mät blodsockret så du kan se vad som passar dig.

Dagboken
Dagboken är ett mycket bra och viktigt hjälpmedel där du skriver in blodsocker, urinstickor, insulindoser, känningar, menstruationer, ovanlig mat eller aktiviteter som kan påverka blodsockret.
Ibland är det bra att ta profiler, vi brukar säga en gång i veckan. Det betyder att du tar blodsocker före huvudmål, 1,5 timme efter huvudmål, kl 21 och kl 02.
Värdena kan du sedan pricka in i diagrammet med olika symboler som finns i dagboken. Du kan skriva in flera dagar ovan på varandra. Då får man eventuellt fram ett mönster. Kanske du stiger i blodsocker flera dagar före lunch och då behöver du fundera på vilken insulindos du tar till frukost, vad du äter då och vad du gör på förmiddagen. Utifrån detta ändrar du sedan på frukostdosen så att den bättre stämmer överens med vad du äter och brukar göra.
Det är inte så bra att ge extra insulin till lunch, att "jaga blodsocker", för du vet inte om blodsockret egentligen är på väg ner. Då kan du istället få en känning, så äter du och blodsockret stiger igen.

Berättat av: Eva Isacson, Lena Hanberger, Ann-Marie Sandström, diabetessjuksköterskor, Barn- och ungdomskliniken, US Linköping