Insulin är ett livsnödvändigt hormon som bland annat ser till att kroppens celler får sin energi i form av glukos (socker). Man kan se insulinet som en "nyckel" som öppnar dörren till de olika cellerna så att energin i form av socker kan komma in från blodet.

Utan insulin stannar sockret kvar i blodet – blodsockret blir högt. En del socker rinner ut i urinen, så man kissar mycket och blir törstig.

Om cellerna inte får energi som socker förbränner de kroppsfettet istället. Som avfallsprodukt bildas då ketoner eller "syror" i kroppen. Utan behandling kan detta leda till "syraförgiftning" - så kallad ketoacidos - som är ett akut livshotande tillstånd.

Vid typ 1 diabetes har betacellerna i bukspottkörteln som framställer insulin förstörts av kroppens eget immunförsvar. Vad det är som får denna process att starta vet man ännu inte. Arvet bidrar i en del fall men är inte tillräcklig orsak för att diabetes ska bryta ut. Något annat inverkar förmodligen, som en virusinfektion långt före insjuknandet, eller kanske ovanligt snabb tillväxt som liten enligt vissa forskare.

Typ 1 diabetes kallas även barn- och ungdomsdiabetes och kan börja när som helst under barn- och ungdomsåren. Hos barn och ungdom sker insjuknandet ofta snabbt med bara några veckors symtom i form av trötthet, stora urinmängder, ökad törst, kräkningar, viktnedgång och kanske dimsyn. Blodprov och urinprov som visar hög sockerhalt är till hjälp vid diagnosen.

Varje år insjuknar omkring 700-800 barn i Sverige. Det har skett en markant ökning under de senaste 20 åren. Ungefär 7000 barn och ungdomar under 19 år lever idag med diabetes i Sverige.

Typ 2 diabetes kallas även åldersdiabetes och är ovanligt bland barn i Sverige. Blodsockret är högt även då - men sjukdomsmekanismerna är annorlunda.


Skrivet av: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping