Diabit

Kroppen behöver mat för att fungera. En del av maten vi äter bryts ned till socker, som är kroppens bränsle. För att sockret ska kunna komma in i kroppens celler behövs ett hormon som heter insulin. Man kan se insulin som en "nyckel" som öppnar dörren till de olika cellerna så att energin i form av socker kan komma in.

Utan insulin stannar sockret kvar i blodet - blodsockret blir högt. En del socker rinner då ut i urinen, och sockret drar med sig vatten. Man kissar mycket, förlorar vätska och blir törstig.

Om cellerna inte får energi som socker förbränner de kroppsfett istället. Som avfallsprodukt bildas då syror (ketoner) i kroppen. Utan behandling kan detta leda till syraförgiftning (ketoacidos) och diabeteskoma, ett akut livshotande tillstånd.

Vid typ 1 diabetes har betacellerna i bukspottkörteln som framställer insulin förstörts av kroppens eget immunförsvar. Vad det är som får denna process att starta vet man ännu inte. Arvet (gener) bidrar i en del fall men är inte tillräcklig orsak för att diabetes ska bryta ut. Något annat inverkar också, som exempelvis en virusinfektion ibland långt före insjuknandet, eller kanske ovanligt snabb tillväxt.

Typ 1 diabetes kallas även barn- och ungdomsdiabetes och kan börja när som helst, alltså även som vuxen. Hos barn och ungdom sker insjuknandet ofta snabbt med bara några veckors symtom i form av trötthet, stora urinmängder, ökad törst, kräkningar, viktnedgång och kanske dimsyn. Hos mindre barn går insjuknandet snabbare, kanske bara några dagar. Blodprov och urinprov som visar hög sockerhalt är till hjälp vid diagnosen.

Varje år insjuknar omkring 800 barn i Sverige. Det har skett en markant ökning under de senaste 20 åren. Ungefär 7000 barn och ungdomar under 19 år lever idag med diabetes i Sverige.

Typ 2 diabetes kallades förut för åldersdiabetes och är ovanligt bland barn i Sverige. Blodsockret är högt även då - men sjukdomsmekanismerna är annorlunda.

Skrivet av: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping
Granskat senast av: Rosita Ilvered, barndiabetessjuksköt, Barnklin, Ryhov, Jönköping, Kristina Cederqvist, barnsköt, Elisabet Westman, dietist, Johnny Ludvigsson, prof emeritus, överläk, Barn- och ungdomssjukhuset, US Linköping