Diabit

Hos friska personer
Det finns socker i alla celler, blod och kroppsvätskor. Sockret kommer från maten vi äter, framför allt kolhydrater. Hela tiden förbränns socker tillsammans med syre från luften man andas in, och det bildas energi som används för att röra muskler, få organen att arbeta, hjärnan att fungera/tänka och för att hålla kroppens temperatur på en lagom nivå.

Sockret kommer in i cellerna med hjälp av ett hormon som kallas insulin. Insulinet görs i en körtel, bukspottkörteln, som sitter innanför naveln på vänster sida. I bukspottskörteln finns de betaceller som producerar insulin. Se mer om kroppens hormonsystem på 1177.se

Hos friska personer bildarar betacellerna insulin exakt i de mängder man behöver och just när det behövs. Då ligger blodsockret ganska jämnt, normalt mellan 3,5-6,1 millimol/l före måltider.

Vid nyinsjuknande
När man får diabetes har dessa betaceller som bildar insulin till största delen förstörts och slutat fungera. Det bildas därför inte tillräckligt mycket insulin längre. Då kan cellerna inte ta upp allt sockret och mer socker blir då kvar i blodet och vävnadsvätskorna. Detta leder efterhand fram till allt högre blodsockervärden och olika symtom. När blodsockret ligger högre, uppåt 10, börjar socker läcka ut genom njurarna med urinen. Sockret binder vatten och drar med sig mer vätska ut ur kroppen, så att man kissar mer och blir törstigare.

Syror och syraförgiftning
Om man inte upptäcker symtomen bildas så småningom syror som en restprodukt i kroppen. Ämnesomsättningen tar andra vägar när det saknas insulin. Av syrorna blir man trött, illamående, får ont i magen, efterhand kan man bli slö och mer påverkad. Man kan få ont i musklerna och det kan kännas som när man ska bli sjuk. Syra-bas-balansen i kroppen ändras så att pH-värdet sjunker. Detta är början på en farlig syraförgiftning >> (ketoacidos) som försämrar de flesta funktioner i kroppen.

När den som har diabetes kräks, tänk alltid på att det kan vara tecken på syrabildning, med syraförgiftning under utveckling. Uteslut detta genom att kolla blodsocker och syror extra.

Diabeteskoma
Till slut kan man bli medvetslös i diabeteskoma och det kan bli livsfarligt. Det är ovanligt att man dör i diabeteskoma, men när den som har diabetes kräks ska man genast kolla syror och blodsocker.

Diabeteskoma och insulinchock är olika saker
Diabeteskoma kallas det om man är medvetslös pga högt blodsocker med syrabildning, s k ketoacidos.
Insulinchock (insulinkoma) är något annat - då är man medvetslös pga alltför lågt blodsocker.


Skrivet av: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping
Granskat senast av: Eva Isacson, diabetetessjuksköt och Elisabet Westman, dietist, Barnklin, US Linköping, Karin Malmgren, barnläk, Barnklin, Ryhov Jönköping