En diabetiker som slutar med insulin eller metformin för att istället ta ett kosttillskott riskerar sitt liv. Det låter som ett osannolikt beslut, men annonserna som just nu cirkulerar i sociala medier är utformade för att göra det steget lockande. Läkemedelsverket varnar för bluffannonser för diabetiker som marknadsför preparatet Insulinorm, ett kosttillskott utan medicinsk evidens som aldrig godkänts för behandling av diabetes. Annonserna är anonyma, sprids över EU:s gränser och lovar att produkten kan normalisera blodsockret permanent.
Vad Insulinorm-annonserna påstår
Annonserna beskriver Insulinorm som ett billigt läkemedel som normaliserar blodsockernivåerna ”för alltid.” Formuleringen är medveten. Den riktar sig till personer som lever med en kronisk sjukdom och som ofta bär på frustration över livslång medicinering, kostnader och biverkningar. Löftet om en permanent lösning är designat för att träffa exakt den känslan.
Men Insulinorm är inte ett läkemedel. Det är ett kosttillskott, vilket innebär att det inte genomgått de kliniska prövningar som krävs för att ett preparat ska godkännas som medicin i Sverige. Ingen oberoende studie har visat att produkten påverkar blodsockret. Läkemedelsverket bekräftar att preparatet saknar all form av godkännande för diabetesbehandling och att myndigheten påbörjat en utredning av marknadsföringen.
Samma typ av annonser har dykt upp i flera andra EU-länder, vilket tyder på en samordnad kampanj snarare än en enskild aktör. Avsändarna bakom annonserna är anonyma, och det gör dem svåra att spåra och stoppa.
Att sluta med diabetesmedicin kan vara livsfarligt
Risken med Insulinorm handlar inte primärt om vad produkten innehåller. Den handlar om vad den ersätter.
En person med typ 1-diabetes som slutar ta insulin kan utveckla diabetisk ketoacidos inom timmar. Kroppen börjar bryta ned fett i stället för socker, blodet blir surt, och utan behandling kan tillståndet vara dödligt. För typ 2-diabetiker som slutar med metformin eller andra blodsockersänkande läkemedel stiger blodsockret gradvis. Kortsiktigt kanske personen inte märker något alls, men de långsiktiga skadorna på njurar, ögon och blodkärl kan bli permanenta.
Det är just den fördröjda effekten som gör den här typen av bluff särskilt farlig. Någon som byter ut sin medicin mot ett kosttillskott och ”känner sig bra” de första veckorna kan tolka det som att tillskottet fungerar. I verkligheten har kroppen bara inte hunnit visa symtomen ännu.
Kosttillskott och läkemedel följer helt olika regelverk
En central del av problemet är att kosttillskott och läkemedel övervakas av olika myndigheter i Sverige. Läkemedelsverket ansvarar för läkemedel och kan förbjuda marknadsföring av kosttillskott om de marknadsförs med påståenden om att bota eller behandla sjukdomar. Men den löpande tillsynen av själva kosttillskotten ligger hos Livsmedelsverket och landets kommuner.
Kosttillskott vs. läkemedel
Ett kosttillskott ska enligt lag vara ett komplement till vanlig kost och får aldrig marknadsföras som behandling mot sjukdom. Läkemedel måste genomgå kliniska prövningar och godkännas av Läkemedelsverket innan de får säljas. Gränsen kan verka tydlig, men i praktiken utnyttjar aktörer det delade tillsynsansvaret mellan myndigheter för att hamna i en gråzon.
Livsmedelsverket beskriver på sin sajt att kosttillskott ”ofta kan vara en mycket koncentrerad form av ett ämne” och att konsumtion inte alltid är nyttigt utan tvärtom kan vara onödigt eller direkt farligt. Den uppmaningen gäller även produkter som säljs helt lagligt. När ett tillskott dessutom marknadsförs med falska medicinska påståenden adderas ytterligare en risknivå.
Att annonserna sprids anonymt och gränsöverskridande inom EU gör det ännu svårare att agera snabbt. Läkemedelsverket kan fatta beslut om förbud mot marknadsföringen i Sverige, men processen tar tid. Under tiden fortsätter annonserna att nå nya personer.
Så skyddar du dig mot vilseledande hälsoannonser
Varningssignaler att leta efter
Annonser som lovar att bota en kronisk sjukdom permanent bör alltid ifrågasättas. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom utan känt botemedel. Typ 2 kan i vissa fall gå i remission genom livsstilsförändringar, men inget kosttillskott har visat sig åstadkomma det.
Ytterligare tecken på att något inte stämmer:
- Produkten beskrivs som ett ”billigt läkemedel” men säljs som kosttillskott
- Annonsens avsändare saknar namn, kontaktuppgifter eller organisationsnummer
- Formuleringar som ”normaliserar blodsockret för alltid” eller ”ersätter insulin”
- Annonsen dyker upp i sociala medier-flödet snarare än på en etablerad hälsosajt
Om du redan köpt eller använt produkten
Har du köpt Insulinorm eller ett liknande preparat och tagit det vid sidan av din ordinerade medicin har du sannolikt inte utsatt dig för akut fara. Men kontakta din läkare eller diabetessköterska och berätta vad du tagit. Har du däremot minskat eller slutat med din förskrivna medicin för att ersätta den med tillskottet, sök vård. Blodsockret kan ha stigit utan att du känt av det.
Du kan också anmäla vilseledande annonser till Läkemedelsverket. Ju fler anmälningar som kommer in, desto starkare underlag får myndigheten för att fatta beslut om marknadsföringsförbud. Annonserna kan även rapporteras direkt i den sociala medie-plattform där de visas.
Den här typen av riktade bluffkampanjer mot kroniskt sjuka är inte ny, men den digitala spridningen gör dem svårare att hinna före. Det viktigaste du kan göra som diabetiker är att aldrig ändra din medicinering utan att först prata med din behandlande läkare, oavsett hur övertygande en annons verkar.