Tre sexuellt överförbara infektioner. Samma kontaktvägar, liknande riskgrupper, gemensamma skyddsfaktorer. Ändå rör sig gonorré och syfilis i rakt motsatt riktning jämfört med klamydia. Den kraftiga ökningen av könssjukdomar i Europa döljer ett mönster som förtjänar en närmare titt, för skillnaden mellan de tre sjukdomarnas kurvor avslöjar var smittskyddet fungerar och var det inte gör det.
Gonorré och syfilis slår europeiska rekord
Under 2024 registrerades drygt 106 000 gonorréfall i de europeiska länder som rapporterar till den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Det motsvarar en ökning på över 300 procent jämfört med 2015. Syfilis följer samma bana med nästan 46 000 rapporterade fall under samma period, nära en fördubbling.
Klamydia, som fortfarande är den vanligast rapporterade könssjukdomen med över 213 000 fall under 2024, rör sig däremot nedåt. Det är ett ovanligt skifte. Normalt brukar sexuellt överförbara infektioner följa varandra uppåt eller nedåt eftersom de delar smittvägar och riskbeteenden. Att en sjukdom faller medan två andra stiger tyder på att specifika faktorer driver utvecklingen snarare än en generell förändring i sexuellt beteende.
Redan 2022 syntes trenden tydligt. ECDC rapporterade då att gonorréfallen ökade med 48 procent på ett enda år, syfilisfallen med 34 procent och klamydiafallen med 16 procent. Men medan klamydiaökningen sedan planade ut och vände nedåt fortsatte de andra två att accelerera.
Medfödd syfilis visar att problemet nått en ny fas
Den kanske mest oroande detaljen i statistiken handlar inte om antal smittade vuxna, utan om spädbarn. Medfödd syfilis, alltså syfilis som överförs från en gravid kvinna till fostret, har mer än tredubblats i Europa under det senaste decenniet. Mellan 2023 och 2024 nästan fördubblades antalet rapporterade fall.
Medfödd syfilis kan leda till allvarliga fosterskador, för tidig födsel och dödfödsel. Sjukdomen är fullt möjlig att förebygga genom screening tidigt i graviditeten och behandling med penicillin. Att fallen ändå ökar innebär att syfilis nu sprids i grupper där mödravården inte fångar upp infektionen i tid, eller att gravida kvinnor smittas efter den första screeningtidpunkten.
Smittspridning bland heterosexuella kvinnor förändrar riskbilden
Historiskt har syfilis i Europa framför allt drabbat män som har sex med män. Den gruppen är fortfarande hårdast drabbad, men en växande andel av nya fall rapporteras nu bland heterosexuella kvinnor i fertil ålder. Det är den förändringen som gör att medfödd syfilis stiger. Så länge syfilis huvudsakligen cirkulerade i en befolkningsgrupp utan risk för graviditet förblev medfödd syfilis ovanlig. Den barriären har nu börjat luckras upp.
Sverige avviker på flera sätt
Svensk statistik följer Europa i vissa avseenden och avviker kraftigt i andra. Gonorré har ökat med nästan 700 procent på 15 år enligt Folkhälsomyndigheten, en brantare kurva än det europeiska genomsnittet. Klamydia har däremot minskat med 31 procent under det senaste decenniet, vilket ligger i linje med den europeiska nedåttrenden men är mer uttalat.
Den mest slående skillnaden gäller medfödd syfilis. Mellan 2020 och 2024 rapporterades totalt tre fall i Sverige. Tre fall på fem år, i ett land med ungefär tio miljoner invånare. Det antyder att den svenska mödravårdens screeningprogram för syfilis fungerar väl, trots att syfilis i sig ökar bland vuxna.
Kontrasten till övriga Europa väcker en viktig fråga: handlar skillnaden om bättre testning, om att den svenska syfilisökningen ännu inte nått heterosexuella kvinnor i samma utsträckning, eller om en kombination? Svaret har betydelse, eftersom det avgör hur länge den svenska situationen kan förbli gynnsam.
Varför faller klamydia när gonorré stiger?
Flera faktorer samverkar. Klamydia har under lång tid varit föremål för breda screeningprogram i många europeiska länder. Unga vuxna erbjuds regelbundet testning, och behandlingen med antibiotika är okomplicerad. Den infrastrukturen har byggts upp under decennier, och resultaten syns nu i fallande siffror.
Gonorré och syfilis saknar motsvarande breda screeningprogram i de flesta europeiska länder. Testning sker oftare reaktivt, det vill säga efter symtom eller efter känd exponering. Asymtomatisk gonorré, särskilt i svalg och ändtarm, upptäcks sällan utan riktad provtagning.
Antibiotikaresistens komplicerar gonorrébehandlingen
En ytterligare faktor är att gonorré utvecklar resistens mot antibiotika snabbare än de flesta andra bakteriella infektioner. Gonokocken, bakterien som orsakar gonorré, har successivt blivit motståndskraftig mot i princip varje antibiotikum som använts som förstahandsbehandling. I dag finns bara ett fåtal alternativ kvar. Det gör att misslyckade behandlingar bidrar till fortsatt smittspridning, något som inte är ett problem vid klamydiabehandling där resistensläget fortfarande är gynnsamt.
Pandemins efterverkningar
Under covid-19-pandemin sjönk antalet rapporterade fall av samtliga könssjukdomar i Europa, delvis på grund av minskat sexuellt kontaktsökande och delvis på grund av minskad testning. Efter 2022 skedde en snabb återhämtning. Men ökningstakten efter pandemin överstiger det som kan förklaras av en ren ”catch-up-effekt”. Något utöver återhämtning driver kurvan, och de mest troliga faktorerna är förändrade sexuella beteendemönster, minskad kondomanvändning och otillräcklig testningskapacitet som inte hängt med i den ökade efterfrågan.
Vad mönstret faktiskt säger om smittskyddet
Klyftan mellan klamydia å ena sidan och gonorré och syfilis å den andra pekar mot en slutsats som inte är särskilt bekväm: riktade, breda screeningprogram fungerar. Avsaknad av sådana program leder till att sjukdomar sprids ostört. Det är inte en överraskning för folkhälsoexperter, men det politiska genomslaget har saknats i många länder. Screening kostar pengar, och könssjukdomar har sällan samma prioritet som hjärt-kärlsjukdom eller cancer i budgetförhandlingar.
Medfödd syfilis illustrerar priset för den prioriteringen. Sverige, som har systematisk screening av gravida, rapporterar tre fall på fem år. Europeiska länder utan motsvarande system ser en fördubbling på ett enda år. Det är samma bakterie, samma behandling, samma möjlighet till prevention. Skillnaden är organisatorisk, inte medicinsk.
För den som vill förstå vart utvecklingen tar vägen lönar det sig att följa just medfödd syfilis. Den indikatorn visar inte bara hur mycket syfilis som cirkulerar, utan hur väl ett lands vårdsystem faktiskt fångar upp och behandlar infektionen innan den gör skada. Stiger medfödd syfilis i ett land har sjukdomen tagit sig förbi de säkerhetsnät som borde ha funnits på plats.