En förlossning på BB Gårda slutade med att bebisen dog. Kliniken i Göteborg, Sveriges första helt barnmorskeledda förlossningsenhet utan anställda läkare, har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Händelsen aktualiserar en säkerhetsdebatt som pågått ända sedan kliniken annonserade sin verksamhet. Redan före öppningen i januari 2024 varnade läkarorganisationer för att modellen saknar avgörande medicinska resurser vid akuta komplikationer.
Så fungerar BB Gårdas barnmorskeledda modell
BB Gårda bygger på den brittiska modellen Midwifery Led Birth Center, förkortat MLBC. Konceptet innebär att barnmorskor ansvarar för hela förlossningen. Inga läkare är anställda och kliniken saknar operationssal. Målgruppen är gravida som bedöms som ”högfriska”, alltså kvinnor utan kända riskfaktorer som graviditetsdiabetes, högt blodtryck eller tidigare komplicerade förlossningar.
Kliniken tar emot ungefär 300 förlossningar per år. Sju barnmorskor arbetar på enheten, varav två alltid har beredskap hemifrån en vecka i taget. Om något akut inträffar ska den födande transporteras till Östra sjukhuset, som ligger cirka sju minuters bilväg bort.
Verksamheten är helt privatfinansierad. En förlossning kostar runt 50 000 kronor och betalas ur egen ficka. BB Gårda har inget avtal med Västra Götalandsregionen, vilket betyder att ingen del av kostnaden täcks av den offentliga sjukvården.
Läkarorganisationernas invändningar kom tidigt
Redan innan BB Gårda tog emot sin första patient publicerade Svensk förening för obstetrisk anestesi och intensivvård (SFOAI) ett formellt ställningstagande mot konceptet. Föreningens kritik i Läkartidningen riktade sig mot att kliniken saknar tre saker som sjukhusförlossningar alltid har tillgång till: läkare med befogenhet att fatta medicinska beslut, operationssal för akut kejsarsnitt och intensivvårdsutrustning för nyfödda.
Förlossningsläkaren Anna Hagman lyfte ytterligare en konkret brist. Barnmorskor har inte förskrivningsrätt för de läkemedel som krävs vid stor blödning efter förlossningen, så kallad postpartumblödning. Det är en av de vanligaste livshotande komplikationerna, och den kan uppstå plötsligt även hos kvinnor utan riskfaktorer. Hagman pekade också på avsaknaden av återupplivningsutrustning anpassad för nyfödda.
Kritikerna menade inte att barnmorskor är dåliga på sitt jobb. Deras poäng var att vissa komplikationer kräver insatser som barnmorskor varken har befogenhet eller utrustning att utföra, oavsett hur skickliga de är. Sju minuters transport till sjukhus kan vara skillnaden mellan liv och död om ett barn inte andas.
Forskningen visar både fördelar och förbehåll
Förespråkarna för barnmorskeledd förlossningsvård hänvisar ofta till internationella studier som visar positiva resultat. En systematisk översikt publicerad i NCBI/PubMed Central visade att kvinnor som födde i barnmorskeledda modeller hade signifikant lägre förekomst av postpartumblödning och födelseasfyxi, det vill säga syrebrist hos barnet vid förlossningen. Risken för akut kejsarsnitt var halverad jämfört med läkarledd vård.
De siffrorna kräver dock en viktig kontext. Studierna genomfördes i system där den barnmorskeledda enheten ofta låg inne på eller direkt intill ett sjukhus med full läkarbemanning. Avståndet till akut kirurgisk kapacitet mättes i meter, inte i bilminuter. Att överföra resultaten rakt av till en fristående klinik utan läkare på plats och utan operationssal ger en ofullständig bild.
Vem räknas som ”högfrisk”?
Bedömningen görs av barnmorskorna på BB Gårda. Kriterier inkluderar frånvaro av graviditetsdiabetes, preeklampsi, tidigare kejsarsnitt och andra kända riskfaktorer. Problemet är att vissa komplikationer, som navelsträngskompression eller plötslig blödning, uppstår utan förvarning även hos kvinnor som uppfyller samtliga kriterier för lågriskförlossning.
Kristianstad visar att protokoll inte alltid räcker
I ett separat fall på Centralsjukhuset i Kristianstad dog ett barn efter en planerad igångsättning av förlossningen. En lex Maria-anmälan visade att personalen inte följde riktlinjerna för CTG-övervakning, den teknik som mäter barnets hjärtfrekvens under förlossningen. Barnet avled till följd av syrebrist. Det fallet inträffade på ett fullt utrustat sjukhus med läkare tillgängliga, vilket gör det till en påminnelse om att medicinsk säkerhet inte enbart handlar om vilka resurser som finns i byggnaden. Rutiner, utbildning och faktisk efterlevnad av protokoll är minst lika avgörande.
En prislapp som skapar ojämlik tillgång
BB Gårdas avgift på 50 000 kronor placerar kliniken utanför räckhåll för de allra flesta. Utan avtal med regionen finns heller ingen möjlighet till högkostnadsskydd. Den som vill föda på BB Gårda betalar hela summan privat.
Det reser frågor som går bortom det enskilda fallet. Om barnmorskeledd förlossningsvård verkligen ger bättre resultat för lågriskvårdtagare, borde inte den möjligheten finnas inom den offentliga vården? Och om modellen tvärtom innebär säkerhetsrisker, är det då rimligt att den säljs som en premiumtjänst till personer som har råd?
Vårdförbundet har efterlyst nationella riktlinjer för barnmorskeledda förlossningskliniker. I dagsläget saknas enhetliga krav på vilken utrustning som måste finnas, hur överflyttning till sjukhus ska organiseras och vilken kompetens som krävs utöver barnmorskelegitimation. Varje privat aktör sätter i praktiken sina egna ramar.
Vad Ivo-granskningen kan förändra
Ivos utredning av BB Gårda kommer att granska vad som hände i det specifika fallet, men resultatet kan få bredare konsekvenser. Om granskningen identifierar systembrister i den barnmorskeledda modellen, snarare än enskilda misstag, kan det leda till krav på förändrad lagstiftning eller tillståndsgivning för liknande verksamheter.
Försäkrings- och ansvarsfrågan är heller inte utredd. Vid en förlossning på sjukhus gäller regionens patientförsäkring. Hur ansvarskedjan ser ut när en privat aktör utan regionavtal drabbas av en allvarlig händelse är inte lika tydligt, varken för den födande eller för personalen.
Den här händelsen handlar i grunden om var gränsen går mellan personcentrerad vård och medicinsk säkerhet. Barnmorskeledd förlossning kan erbjuda fördelar för många, men bara om ramarna runt verksamheten garanterar att akut hjälp når fram i tid. Sju minuter kan räcka. Det kan också vara för sent. Den frågan kan inte besvaras av marknaden eller av individuella kliniker. Den kräver myndighetsövervakning med tydliga minimikrav, och det är precis det Sverige saknar just nu.