Ögonproblem efter covid sitter oftast inte i ögat. En svensk studie på 100 personer som fått långvariga besvär efter en mild covid-19-infektion pekar i stället mot tre saker som samverkar: en immunreaktion som inte lagt sig, nerver som fungerar sämre och ett autonomt nervsystem ur balans. Bland deltagarna var var tredje sjukskriven på hel- eller deltid.
Besvären hade då pågått i allt från tre månader upp till tre år. Ljuskänslighet, värk bakom ögonen, svårt att fokusera på text, ögon som tröttnar efter tio minuters läsning. Ändå visade vanliga synundersökningar ingenting alls.
Tårvätskan avslöjade det som synundersökningen missade
Forskargruppen vid Linköpings universitet analyserade proteiner i deltagarnas tårvätska. Tårar är ovanligt tacksamma att undersöka eftersom de går att samla in utan nålstick och samtidigt speglar vad som händer i vävnaden runt ögat.
Mönstret som dök upp var avvikande. Flera av proteinerna styr nervernas funktion, andra reglerar T-celler, alltså den del av immunförsvaret som håller reda på vad kroppen ska reagera mot. Liknande proteinsignaturer har tidigare setts i blod och vävnad hos personer som drabbats av svår och dödlig covid-19. Att samma typ av avtryck återfinns hos någon som knappt märkte av själva infektionen är den mest oväntade delen av resultatet.
Arbetet publicerades tidigare i sommar i Nature Communications, där forskarna kopplar de långvariga ögonsymtomen till tre parallella mekanismer: rubbad immunreglering, dysautonomi och perifer nervpåverkan. Det är alltså ingen lokal ögonsjukdom utan en systemisk reaktion som råkar bli mest märkbar just i ögonen.
Pupillen som glömmer att dra ihop sig
Ljuskänsligheten fick en konkret förklaring. Hos de drabbade fungerade pupillreflexen sämre, vilket innebar att pupillen släppte in mer ljus än den borde. Resultatet blir att ett vanligt kontorsljus eller en mobilskärm upplevs bländande.
Pupillens storlek regleras av det autonoma nervsystemet, samma system som styr puls, blodtryck och svettning utan att du behöver tänka på det. När den regleringen halkar efter hinner ögat inte anpassa sig när ljuset ändras. Det förklarar också varför många beskriver att besvären är värst vid växlingar, som när man går ut från en butik i solljus eller kör bil i skymning.
Deltagarna hade dessutom svårare att hålla ögonen samordnade. Hos flera vuxna uppmättes skelning, alltså att ögonen inte samarbetade som de ska. Det är ovanligt att skelning debuterar i vuxen ålder, och forskarna kopplar det till påverkan på de nerver som styr ögonmusklerna. När de två bilderna inte längre matchar perfekt måste hjärnan jobba extra för att smälta ihop dem, och det är precis den ansträngningen som ger huvudvärk och läströtthet.
Vanliga synundersökningar fångar inte ögonproblem efter covid
Här ligger kärnan i patienternas frustration. En standardundersökning mäter synskärpa, tittar på ögonbotten och kontrollerar trycket. Alla tre kan vara helt normala samtidigt som pupillreflexen, samsynen och fokuseringsförmågan är påtagligt försämrade.
Det som krävdes i studien var mer specialiserade mätningar:
- Registrering av hur pupillen reagerar på ljus över tid, inte bara om den reagerar
- Tester av ögonens samarbete och förmåga att hålla fokus på nära håll
- Undersökning av nervfibrer i hornhinnan
- Proteinanalys av tårvätska
Forskarna tog fram två diagnostiska modeller. Den ena bygger på instrument som redan finns på universitetssjukhus, den andra lägger till proteinvärden från tårvätskan och blir då mer träffsäker. Poängen är att tillståndet går att mäta objektivt, vilket är avgörande för den som blivit ifrågasatt i vården eller på Försäkringskassan.
Så beskriver du besvären så att de blir mätbara
Säg inte bara ”det gör ont i ögonen”. Notera i stället hur många minuter du klarar att läsa innan besvären kommer, i vilka ljusförhållanden det blir värst, om du ser dubbelt när du är trött och hur länge det tar innan ögonen återhämtar sig efteråt. Tidsangivelser och utlösande situationer är det som gör att en ögonläkare kan välja rätt undersökning.
Varför det här är bekant för den som lever med diabetes
Mekanismerna i studien känns igen från diabetesvården, även om orsaken är en annan. Perifer nervpåverkan och autonom dysfunktion är två av de vanligaste långtidskomplikationerna vid diabetes, och pupillens tröghet är ett klassiskt tecken på att det autonoma nervsystemet är påverkat.
Det finns en praktisk konsekvens av det. Den årliga ögonbottenkontroll som personer med diabetes kallas till är designad för att hitta förändringar i näthinnans blodkärl. Den säger ingenting om pupillreflex, samsyn eller fokuseringsförmåga. Har du diabetes, har haft covid och märker av ljuskänslighet eller läströtthet, är det alltså inte konstigt att screeningen kommer tillbaka utan anmärkning. Den letar efter något annat.
Studien undersökte inte specifikt personer med diabetes, så det går inte att säga att gruppen skulle drabbas hårdare. Men den som redan har nervpåverkan sedan tidigare har mindre marginal, och det är rimligt att ta nya synbesvär på allvar snarare än att avfärda dem som trötthet.
Det finns hjälp innan forskningen är klar
Någon behandling som riktar sig mot själva orsaken finns inte ännu. Däremot går besvären ofta att lindra, och studien har lett till konkret material för både patienter och yrkesverksamma i form av informationsblad, synövningar och en förteckning över optiker som är vana vid den här typen av utredningar. Arbetsterapeutiska anpassningar av ljus, skärmavstånd och pauser hör till det som fungerar bäst för läströtthet och fokuseringsbesvär.
Prisma i glasögonen kan hjälpa den som fått problem med samsynen, och filter eller tonade glas gör ljuskänsligheten hanterbar för många. Det är symtomlindring, men skillnaden mellan att klara två timmars skärmarbete och att klara tjugo minuter avgör om man kan jobba eller inte.
Att besvären hos deltagarna hade pågått i upp till tre år betyder inte att de är permanenta. Nervfibrer kan återhämta sig, och en del beskriver gradvis förbättring. Det viktigaste steget just nu är att be om en remiss till ögonklinik och specifikt efterfråga undersökning av pupillfunktion och samsyn, inte enbart synskärpa och ögonbotten. Skillnaden mellan dessa två undersökningar är skillnaden mellan att få ett svar och att få höra att allt ser normalt ut.