Så ser en T1D-säker skola ut och det kan du kräva

Diabetes

comment Inga kommentarer

Av Valter

En T1D-säker skola är en skola där personalen har rutiner för insulin, blodsockermätning och akut hjälp, och där huvudmannen ansvarar för att det fungerar varje dag. Ett barn med diabetes typ 1 kan behöva hjälp fyra till sex gånger under en vanlig skoldag. Det kräver skriftliga överenskommelser.

Vad är skolans ansvar när barnet har diabetes typ 1?

Skolan ansvarar för att beslutade egenvårdsinsatser utförs på ett säkert sätt, och huvudmannen ska ha rutiner för det. Huvudman är den som driver skolan, alltså kommunen för en kommunal skola och styrelsen eller bolaget för en friskola. Ansvaret ligger där och inte hos den enskilda läraren, mentorn eller rektorn som person.

Skillnaden spelar roll när du pratar med skolan. Hälso- och sjukvård är det som vården gör, till exempel att ställa in en insulinpump, ändra doser eller bedöma hur behandlingen fungerar. En egenvårdsinsats är en uppgift som vården har bedömt att barnet eller en lekman kan utföra säkert, till exempel att mäta blodsocker, räkna kolhydrater och ge insulin enligt en plan. Det är när en sådan insats är beslutad och ska utföras av skolpersonal som huvudmannen enligt Skolverket ansvarar för att det finns rutiner som gör att insatsen utförs ändamålsenligt och säkert. Frågor om planering och uppföljning av själva behandlingen går till barnets diabetesteam.

Huvudmannen ansvarar för att det finns personal som kan hjälpa till med insulinet och rutiner för hur det går till. Barnet bär själv insulinet eller pumpen, men en vuxen ska veta vad som ska göras när barnet inte klarar det själv. Det är lätt hänt att man bara pratar med en snäll lärare som lovar att ”hålla koll”. Då hänger allt på en person. Slutar läraren eller blir sjuk finns ingenting kvar. Rikta i stället kravet till rektorn som företrädare för huvudmannen och be om en rutin som gäller oavsett vem som är på plats.

Vilka beslut ska föräldrarna fatta före skolstart?

Du behöver få en ordinationsplan från vårdgivaren och en skriftlig överenskommelse med skolan innan terminen börjar. Det är två olika dokument. Ordinationsplanen beskriver behandlingen, och den skriftliga överenskommelsen beskriver vem på skolan som gör vad. Det är bara överenskommelsen som styr personalens rutiner.

  1. Be diabetesteamet om en ordinationsplan. Där står insulindoser eller kolhydratkvoter, målvärden för blodsockret och vad som gäller vid högt och lågt värde. Den här planen visar vad vården har bedömt som egenvård.
  2. Boka ett möte med rektorn, gärna med skolsköterskan närvarande, minst några veckor före skolstart. Då finns tid att utbilda personal.
  3. Kom överens om en skriftlig överenskommelse, ofta kallad individuell plan. Den bör innehålla:
  4. vilka insatser personalen utför (mätning, insulin, kolhydraträkning)
  5. namn på ansvarig person och minst en ersättare
  6. var druvsocker, glukagon och reservmaterial förvaras
  7. vad som gäller på idrott, raster, utflykter och fritids
  8. hur skolan når dig och vid vilka värden de ska ringa
  9. Bestäm en kontaktperson på skolan som du rapporterar ändringar till, så att nya doser inte bara når den lärare som råkar vara på plats.
  10. Kom överens om när planen ska ses över, till exempel inför varje termin och när behandlingen ändras.

Hur många gånger per dag måste skolan hantera insulin och mätning?

Ett barn med typ 1 kan behöva mäta blodsocker och ge insulin fyra till sex gånger per skoldag, beroende på måltider och aktivitet. Med en kontinuerlig glukosmätare (CGM) sker blodsockermätningen automatiskt, men någon måste fortfarande läsa av värdet och agera på larm.

Så kan en dag se ut, med skoldag 8.00–14.00 och fritids till 16.00:

Tillfälle Moment Antal
Förmiddagsfrukt (ca 9.30) Mätning, eventuellt insulin 1
Lunch (ca 11.30) Mätning, kolhydraträkning, måltidsinsulin 1
Före idrott Mätning, eventuellt extra kolhydrater 1
Mellanmål på fritids (ca 14.30) Mätning, måltidsinsulin 1
Larm eller symtom Kontroll och åtgärd 1–2
Summa 5–6

Måltidsinsulin, insulinet som tas till maten, kräver att någon räknar kolhydraterna i det barnet faktiskt äter. Ett barn som lämnar halva lunchen behöver alltså en annan dos än planerat. Uppskatta varje tillfälle till 3–10 minuter. Det blir ungefär en halvtimme per dag, eller två och en halv timme i veckan.

Ett larm på lågt värde kommer också de dagar ansvarig person är sjuk, på fortbildning eller har rast. Därför behöver minst två vuxna kunna göra samma sak, och vikarier behöver få information när de kommer till skolan. Idrott sänker ofta blodsockret, ibland flera timmar efteråt. Mekanismen förklaras i Börja träna med diabetes: fokus på säkra blodsockersvängar.

Barn mäter blodsocker hos skolsköterskan, en vardagsbild från en t1d-säker skola

Vad måste finnas på plats för akut hjälp vid lågt blodsocker?

Skolan behöver ha glukos eller glukagon tillgängligt, personal som kan ge det, och en tydlig rutin för när 112 ska larmas. Personalen behöver inte vara sjuksköterskor. De behöver veta exakt vad de ska göra och när.

Hypoglykemi, lågt blodsocker, betyder att värdet ligger under omkring 4 mmol/L. Hjärnan får då för lite bränsle. Barnet kan bli blekt, svettigt, darrigt, irriterat eller okoncentrerat, och det ser ibland ut som trots eller trötthet.

Det här ska finnas:

  • druvsocker eller söt dryck i klassrummet, i idrottshallen och i utflyktsväskan
  • glukagon, ett hormon som snabbt höjer blodsockret och ges som spruta eller nässpray, på en känd plats som inte är låst
  • ordinationsplanens gräns- och åtgärdsvärden uppsatta där personalen hittar dem
  • minst två utbildade vuxna per skoldag

Så gör personalen:

  1. Låt barnet sitta ner och ge direkt druvsocker eller dryck enligt planen. Barnet ska aldrig skickas iväg ensamt.
  2. Mät igen efter 15 minuter. Är värdet fortfarande lågt upprepar personalen steg 1.
  3. När värdet stigit ges ett mellanmål med långsamma kolhydrater, och föräldern kontaktas.
  4. Om barnet är medvetslöst, krampar eller inte kan svälja ges ingenting i munnen. Personalen ger glukagon, lägger barnet i stabilt sidoläge och ringer 112.

Fler detaljer om tecknen finns i Hantera lågt blodsocker effektivt.

Vilka frågor bör du ställa till skolan innan terminen?

Be skolan bekräfta vem som ansvarar för insulin, vem som är vikarie vid frånvaro och hur uppföljningen sker. Svaren visar ganska snabbt om rutinerna fungerar.

Fråga först vem som hjälper ditt barn med insulin en vanlig tisdag. Ett bra svar är ett namn och en tid för utbildning. ”Vi löser det” räcker inte.

Fråga sedan vem som tar över när ordinarie personal är borta. Ett bra svar nämner en namngiven ersättare och beskriver hur vikarier får informationen, till exempel genom en pärm eller ett kort i klassrummet. Ett dåligt svar är att man ringer dig. Du kan inte vara i beredskap varje skoldag, och ett lågt blodsocker väntar inte på att du ska svara.

Fråga till sist hur uppföljningen går till. Bra rutiner har en bestämd tid, till exempel ett möte efter de första fyra veckorna och sedan varje termin. Där ser ni över incidenter och om planen behöver uppdateras. Saknas en sådan tid glider rutinerna isär efter några månader. Det märks oftast först när något har hänt.

Börjar barnet i ny skola eller får en ny mentor bör du boka mötet med rektorn redan i juni. Fortsätter barnet i samma skola räcker det oftast att planen ses över vid terminsstart och varje gång diabetesteamet ändrar behandlingen.

Lämna en kommentar