Ett vaccin mot bundibugyo, den ebolavariant som sprids i Kongo-Kinshasa sedan i maj, har nått fasen där ett nytt ebolavaccin ska testas på människor. Oxford University rekryterar 50 friska vuxna mellan 18 och 55 år till en fas 1-prövning där de får en dos och sedan följs i ett år. Det är den första vaccinkandidaten mot just den här ebolavarianten som över huvud taget kommit till klinisk prövning.
Prövningen mäter två saker: om vaccinet är säkert och om immunförsvaret svarar på det. Forskarna räknar med de första immunsvaren efter några veckor, långt innan uppföljningsåret är slut. Vaccinet bygger på samma bärarteknik som Oxfords och AstraZenecas covid-19-vaccin.
Därför har bundibugyo saknat vaccin i snart två decennier
Ebola är inte ett virus utan en grupp av besläktade virus. Bundibugyoviruset upptäcktes 2007 i distriktet Bundibugyo i västra Uganda, där ungefär en fjärdedel av de bekräftade fallen slutade med döden. Ett mindre utbrott inträffade i Kongo-Kinshasa 2012. Sedan dess har varianten varit tyst nog för att hamna långt ner på prioriteringslistan.
Vaccinutveckling följer pengar och utbrottsstatistik. Zaireviruset har orsakat de största och mest uppmärksammade epidemierna, inklusive Västafrika-utbrottet 2014–2016 med över 11 000 döda. Det är också den enda ebolavarianten med godkända vacciner. Ett vaccin som skyddar mot zaire skyddar däremot inte automatiskt mot bundibugyo, eftersom ytproteinet som immunförsvaret lär sig känna igen skiljer sig tillräckligt mycket mellan varianterna.
| Ebolavariant | Vaccinläge |
|---|---|
| Zaire | Godkända vacciner finns (Ervebo, samt tvådosregimen Zabdeno/Mvabea) |
| Sudan | Inget godkänt vaccin, kandidater prövades under Ugandas utbrott 2022 |
| Bundibugyo | Inget vaccin, första kandidaten nu i fas 1 |
| Taï Forest | Enstaka humanfall, ingen utveckling |
| Reston | Har inte orsakat sjukdom hos människor |
Vad 50 frivilliga faktiskt kan svara på
En fas 1-prövning är ingen effektstudie. Den kan inte visa om vaccinet skyddar mot ebola, eftersom ingen av deltagarna kommer i närheten av viruset. Den svarar på tre frågor: tål kroppen dosen, vilka biverkningar uppstår, och bildar immunförsvaret antikroppar och T-celler mot det protein vaccinet kodar för.
Därför räcker ett litet antal deltagare. Vanliga biverkningar som feber, ömhet vid stickstället och trötthet syns tydligt redan i en grupp på 50 personer. Sällsynta biverkningar gör det inte, och det är själva anledningen till att fas 2 och fas 3 finns. Uppföljningen på ett år handlar om att se hur länge antikroppsnivåerna håller i sig, inte om att vänta ut resultatet.
Deltagarna ligger inom åldersspannet 18 till 55 år och är friska. Det är standard i första prövningen på människa: man vill isolera vaccinets effekter från effekterna av annan sjukdom eller medicinering. Tidsplanen från utbrott till första dos har varit ovanligt kort, något vi gått igenom i genomgången av de åtta veckorna från labb till arm.
Tekniken kommer från covid-vaccinet
Vaccinet använder en så kallad viral vektor. Grundidén är att ta ett ofarligt förkylningsvirus från schimpanser, ta bort de gener som gör att det kan föröka sig, och i stället lägga in ritningen för ett protein från det virus man vill skydda mot. Kroppen tillverkar då proteinet själv under några dygn, immunförsvaret reagerar på det och lär sig känna igen det.
Samma plattform bar covid-19-vaccinets spikeprotein. Nu bär den i stället ytproteinet från bundibugyoviruset. Att byta last i en beprövad bärare är snabbare än att bygga en ny vaccinteknik från grunden, eftersom tillverkningsprocessen, doseringen och säkerhetsprofilen för själva vektorn redan är kända från miljontals doser. Oxford University uppger att covid-19-vaccinet räddade minst sex miljoner liv.
Det finns en känd svaghet i tekniken. Om en person redan har antikroppar mot bäraren, exempelvis efter tidigare doser av samma vektor, kan immunförsvaret slå ut bäraren innan den hunnit leverera sitt budskap. Att välja ett schimpansadenovirus i stället för ett mänskligt är just ett sätt att minska det problemet, eftersom få människor har mött det viruset tidigare.
Ett nytt ebolavaccin ska testas på människor medan utbrottet pågår
Utbrottet i Kongo-Kinshasa har krävt knappt 900 bekräftade dödsfall sedan i maj. WHO konstaterar att den bundibugyovariant som är inblandad saknar både vaccin och specifik behandling, och att arbetet med lovande kandidater pågår parallellt med insatsen på plats.
Utan vaccin vilar hela responsen på klassisk smittspårning: hitta fallen, isolera dem, kartlägga kontakter, skydda vårdpersonal med skyddsutrustning och stoppa smitta vid begravningar. Det fungerar, men långsamt och till ett högt pris för sjukvårdssystemet. För zairevariantens del har ringvaccinering, där man vaccinerar kontakterna till varje bekräftat fall och kontakternas kontakter, gjort att utbrott kunnat kvävas på veckor i stället för månader. Det verktyget saknas just nu.
PAHO och WHO har samtidigt gått ut med uppdaterad teknisk vägledning till länder utanför regionen, med fokus på laboratorieberedskap, diagnostik, smittskydd i vården och klinisk handläggning av misstänkta fall. Beredskap handlar i det här läget mer om att känna igen ett importerat fall snabbt än om att vaccinera.
Vägen från 50 frivilliga till doser i fält
Nästa steg efter fas 1 är större säkerhetsstudier och prövningar i de länder där viruset faktiskt finns. Här stöter ebolavacciner på ett problem som covid-vaccinerna slapp: det går sällan att göra en klassisk effektstudie. Utbrotten är för små, för korta och för svårförutsägbara för att man ska hinna randomisera tiotusentals personer innan smittspridningen dör ut av sig själv.
Lösningen som myndigheter använt tidigare kallas immunbryggning. Man mäter vilken antikroppsnivå som skyddar djur mot en dödlig virusdos, och godkänner sedan vaccinet om människor når motsvarande nivåer. Det är därför de immunsvar som mäts på de 50 deltagarna i höst har större betydelse än gruppens storlek antyder. Blir nivåerna tillräckligt höga finns en väg till godkännande som inte kräver ett nytt utbrott av rätt storlek vid rätt tidpunkt.
Räkna alltså inte med doser i Kongo-Kinshasa under det här utbrottet. Det som avgörs nu är om plattformen fungerar mot bundibugyo alls, och om beredskapslagret nästa gång viruset dyker upp kan innehålla något mer än skyddsdräkter och kontaktlistor. Sudanvarianten väntar på samma svar.